Tolkienseminariet

Åter ett möte med tre deltagare. Denna gång hade vi nästan inga böcker att titta på. En av oss hade fått sitt exemplar av den nyutkomna The Art of The Lord of the Rings av Hammond & Scull levererat, men hade inte fått med sig det till seminariet. Han rapporterade dock att volymen bland mycket annat innehöll ett flertal kartor.

Ett exemplar av den tryckta midgårdskartan ur The Lord of the Rings som annoterats av Tolkien själv och av Pauline Baynes när hon skulle göra den illuminerade kartaffischen som kom ut 1969 fanns till salu från Blackwell’s Rare Books i Oxford, som visat den för allmänheten och även tillhandahållit en transkription av annoteringarna. På det franska vävnästet Tolkiendil finns också en utförlig analys. Sedermera förvärvades kartan av Bodleian Library.

I nr 126 av Mythlore, som kom tidigare under året, fanns det fyra artiklar om Tolkien, och i nr 127 hela sex stycken (av sju). I Journal of Inklings Studies 5:2 fanns det två stycken.

En ny bok hade dock Beregond med sig, med den långa titeln A Hobbit, a Wardrobe, and a Great War: How J.R.R. Tolkien and C.S. Lewis Rediscovered Faith, Friendship and Heroism in the Cataclysm of 1914–1918. Författaren heter Joseph Loconte; titeln verkar täcka innehållet väl.

Resten av seminariet ägnades åt kvistigheter Beregond stött på i översättandet av Tolkiens brev, inte minst vad som mer exakt menas med frasen ”the older art of the reading ’mime’” i brev 194. Seminariet letade ledtrådar med Google, och gjorde den märkliga upptäckten att detta locus tycktes ha varit excerperat under mime i Oxford English Dictionary, men försvunnit därifrån. Någon säker uttydning uppnåddes inte.

Denna gång kom det tre till seminariet.

Åke Bertenstam hade sökt igenom förlaget Cambridge Scholars katalog och storhandlat. Ett par av deras Tolkien-anknutna volymer har denna blogg redovisat tidigare (Truths Breathed Through Silver och Middle-earth and Beyond). Men inte dessa:

• The Mirror Crack’d: Fear and Horror in J.R.R. Tolkien’s Major Works (2008) torde visserligen ha passerat seminariet tidigare, men innan bloggen började. Det är en samling uppsatser redigerad av Lynn Forest-Hill.
• Re-Embroidering the Robe: Faith, Myth and Literary Creation since 1850 (2008), en samling redigerad av Suzanne Bray, Adrienne E. Gavin och Peter Merchant, innehåller två bidrag om Tolkien.
• Boken Culture, Communion and Recovery: Tolkienian Fairy-Story and Inter-Religious Exchange (2012) är skriven av Alana M. Vincent.
• Barbara A. Heavilin behandlar Tolkien i ett kapitel i sin bok From an Existential Vacuum to a Tragic Optimism: The Search for Meaning and Presence of God in Modern Literature (2013).
• I de två volymerna C. S. Lewis and the Inklings: Discovering Hidden Truth (2012) och C. S. Lewis and the Inklings: Reflections on Faith, Imagination, and Modern Technology (2015) publiceras bidrag från konferenser ordnade av C.S. Lewis and Inklings Society (efter dem som resulterade i Truths Breathed Through Silver), bägge redigerade av trion Salwa Khoddam, Mark R. Hall och Jason Fisher.

Volymer från andra förlag, alla från 2015, hade vi också att bese:

• Under sommaren kom Parma Eldalamberon 22, med nya originaltexter om dels det feanoriska alfabetet, dels verbsystemet i quenya.
• Aktuellast av allt var förstås bokutgåvan av Tolkiens The Story of Kullervo, som kommit i augusti. Enligt vad Verlyn Flieger skriver i förordet är texten översedd och rättad. Hon har gett den en längre introduktion, och den illustreras med bilder av några manuskriptsidor. Inför utgivningen blev Beregond intervjuad i P1-morgon, vilket man kan höra här.
• I augusti utkom även en ny utökad upplaga av Stuart Lees och Elizabeth Solopovas The Keys of Middle-earth: Discovering Medieval Literature Through the Fiction of J.R.R. Tolkien. Boken är ju intressant inte minst för att den rätt flitigt citerar ur Tolkiens opublicerade filologiska papper.
• Tolkien Society håller årligen en seminariedag. Akterna från 2009 har nu redigerats av Ian Collier och givits ut med konferenstemat som titel, Journey & Destinations.
• Who Was J.R.R. Tolkien? är en biografi för barn av Pam Pollack och Meg Belviso.
• ‘There Were Giants In Those Days…….’: A J.R.R. Tolkien and C.S. Lewis Walking Tour of Oxford berättar både om de två männen och om olika colleges och institutioner i Oxford. Författare till häftet är Laurence Hughes.
• The Fellowship: The Literary Lives of the Inklings: J.R.R. Tolkien, C.S. Lewis, Owen Barfield, Charles Williams är en 640-sidors volym av Philip Zaleski och Carol Zaleski. Den har fått beröm som ”readable” men är möjligen inte vederhäftig i varje detalj.
• Colin Duriez nya bok The Oxford Inklings: Lewis, Tolkien and Their Circle är då förmodligen mer att lita på.
• Värdefull för den Inklings-intresserade är också C. S. Lewis and His Circle: Essays and Memoirs from the Oxford C.S. Lewis Society i redaktion av Roger White, Judith Wolfe och Brendan Wolfe.

I sin jakt på äldre skrifter om Tolkien hade Beregond som eftertraktat byte hemfört Kreacje Świata sensów: szkice o współczesnej powieści angielskiej av Andrzej Zgorzelski från 1975, som har ett kapitel om Tolkien.

Efter att ha gått igenom dessa alster utsattes seminariet för Beregonds frågor om hur diverse akademiska termer i Tolkiens brev bäst ska översättas till svenska.

Det blev fyra deltagare den här gången.

I oktober 2014 lade Markus Altena Davidsen fram en avhandling vid Leidens universitet, The Spiritual Tolkien Milieu: A Study of Fiction-based Religion. Tommy Kuusela avser att läsa den och rapportera till ett kommande seminarium. (En fyllig sammanfattning finns här.)

Nils-Lennart Johannesson hade fått en festskrift tillägnad sig, From Clerks to Corpora: Essays on the English Language Yesterday and Today, som bland annat innehåller två artiklar om Tolkien. Skriften beskrivs här.

Det fanns periodika (av varierande frekvens) att ta upp:

•  Lembas Extra 2015 hade kommit ut i april med nio artiklar på temat ”Unexplored aspects of Tolkien and Arda”, bland dem Tommy Kuuselas ”‘Dark Lord of Gorgoroth’: Black Metal and the Works of Tolkien”.
• Ut i april hade även Journal of Inklings Studies volym 5 nr 1 kommit, med en artikel om Tolkien och tre recensioner av böcker om Tolkien (innehållsförteckning här).
• Den länge väntade tredje volymen av La Feuille de la Compagnie, som utkommit i slutet av 2014 med titeln J.R.R. Tolkien, l’effigie des Elfes, innehöll en utgåva av flera texter av Tolkien, ”Fragments on Elvish Reincarnation”. Det är fråga om dels några texter som publicerades i Morgoth’s Ring, dels några som här publiceras för första gången. Materialet finns på vänstersidorna 94–158, med fransk parallellöversättning på högersidorna 95–159. Michaël Devaux har redigerat såväl fragmenten som den 500-sidiga volymen i dess helhet (beskrivning och innehållsförteckning här).

Och som oftast en hög med böcker:

• John Rateliff har koncentrerat sitt storverk The History of The Hobbit i kortversionen A Brief History of The Hobbit (2015), som dock ändå omspänner nästan 600 sidor.
• Vincent Ferré har skrivit Lire J.R.R. Tolkien: Tout ce que vous ne savez pas encore sur Le Seigneur des Anneaux (2014). Den handlar inte alls bara om The Lord of the Rings; den tar först upp aspekter av Tolkiens verk, bland annat filologiska, sedan receptionshistorien och slutligen verkens återspeglingar av medeltiden.
• Samlingen Perilous and Fair: Women in the Works and Life of J.R.R. Tolkien (2015), redigerad av Janet Brennan Croft och Leslie A. Donovan innehåller (som synes här) en introduktion och fjorton artiklar. Särskilt intressant är ”The Missing Women: J.R.R. Tolkien’s Lifelong Support for Women’s Higher Education” av John Rateliff.
• Andra läsvärdheter finner man i The Hobbit and Tolkien’s Mythology: Essays on Revisions and Influences (2014), redigerad av Bradford Lee Eden, en samling med femton artiklar (förteckning här).
• I The Hobbit Party: The Vision of Freedom That Tolkien Got, and the West Forgot (2014) har duon Jonathan Witt och Jay W. Richards gjort ett allvarligt försök att analysera Tolkiens tankar ur politisk synvinkel.
• Devin Brown, som tidigare skrivit om The Hobbit, berättar i Tolkien: How an Obscure Oxford Professor Wrote The Hobbit and Became the Most Beloved Author of the Century (2014) om Tolkiens liv fram till publikationen av The Lord of the Rings.
• Deke Parsons har skrivit en bok om ämnet J.R.R. Tolkien, Robert E. Howard and the Birth of Modern Fantasy (2015).
• Francis Valéry har skrivit om det besläktade ämnet De H.P. Lovecraft à J.R.R. Tolkien (2014).
• Det lilla häftet Bilbo le Hobbit — J.R.R. Tolkien (2013) innehåller basfakta sammanställda av Hadrien Seret, närmast till hjälp för elever som ska läsa Tolkiens bok i skolan.
• The Writing of Middle Earth (2012) av H.L. Fourie förklarar elementärt de engelska runorna i The Hobbit, cirth, gondolinrunor och tengwar. Den är dock inte tillförlitlig i alla detaljer.
• Sabri Gürses har i Tolkien’in Ağacı (‘Tolkiens träd’; 2013) samlat sju turkiska översättningar av texter som förut publicerats på engelska på olika ställen (en av dem är ett urval passager ur Tolkiens brev).
• Τόλκιν: Ο θαυμαστός κόσμος της Μέσης Γης (‘Tolkien: Midgårds underbara värld’; 2012) av Manolis Parousis visade sig vara en omarbetad upplaga av författarens tidigare bok Τόλκιν: Τα πλάσματα και οι μύθοι της Μέσης Γης från 2003.
• Nr 76 av den franska tidskriften Bifrost (oktober 2014) hade ”J.R.R. Tolkien: Voyages en Terre de Milieu” som tema för ett avsnitt med sex artiklar på sidorna 122–179.
• Kokboken Kochen wie die Halblinge: Von der schönsten Kunst (2014) av Patzy Llaleena (kanske en pseudonym, för det uppges också att texten är av Eva Gramß, Matthias Gramß och Tara Tobias Moritzen) är trevligt illustrerad med hobbitaktiga bilder, och har också ett flertal svamprecept.
• The Hobbit Cookbook (2013) av S.A. Martel har avdelningar med recept även för andra av Tolkiens folk än hobbitar, men det hela tycks grundas mest på lösa associationer.

Beregond hade också lyckats fylla en lucka i sin samling då han fått tag på den av Jakub Z. Lichański redigerade samlingen J.R.R. Tolkien — recepcja polska: studia i eseje (1996).

Till detta möte kom fyra deltagare, men vi kunde denna gång inte vara på engelska institutionen, utan Tommy Kuusela ordnade en annan universitetslokal åt oss.

För ovanlighetens skull hade vi heller ingen egentlig bokhög framför oss. Men vi hade utgåvan av Tolkiens översättning av Jona bok. Versionen i den färdiga The Jerusalem Bible, är överarbetad av dess redaktörer, men Journal of Inklings Studies volym 4 nr 2 (oktober 2014) innehöll Tolkiens originalversion, åtföljd av en utförlig och faktafylld presentation av Brendan N. Wolfe.

Bloomsburys katalog Important Books and Works on Paper Including a Collection of Edward Gordon Craig, till en auktion som hållits 13 november, förtecknar flera böcker med Tolkiens signatur och visar ett brev från honom till Fay Darrington 1972, men också en dikt om Aredhel nedklottrad på ett vykort — tyvärr är den dikten av allt att döma en förfalskning (och drogs bort från auktionen).

The Essence of Colour: The Art of Queen Margrethe II kommer flerstädes in på drottningens Tolkien-illustrationer, särskilt i artikeln ”The Queen and the Fairy Tale”, och reproducerar flera stämningsfulla akvareller ur serien ”Landscapes for Lost Legends”: oetiketterade men oftast identifierbara Silmarillion-scener.

Tommy Kuusela berättade att han skrivit en artikel om Tolkien och ‘black metal’ som ska publiceras i Lembas Extra 2015. Han har också varit konsulterad för ett inslag om Tolkien-konst som ska komma i tidskriften Bild och bubbla.

Ovanpå den påbörjade Letters-översättningen hade Beregond fått möjlighet att publicera en svensk översättning av Tolkiens dikt Bilbo’s Last Song. Seminariet granskade den senaste (nästan slutliga) versionen av hans översättning och gav synpunkter på den.

Fem seminarister samlades till detta möte.

Beregond förtalte den stora nyheten att han efter mångårigt lirkande förvärvat översättningsrättigheterna till Letters of J.R.R. Tolkien, och nu var i färd att påbörja översättandet.

När han var i Oxford för höstens Oxonmoot hade Beregond i Bodleian Library gått igenom Tolkiens papper om den fornengelska text som kallas Ormulum, och kunde nu ge en översikt av de papperen. Nils-Lennart Johannesson har särskilt studerat Ormulum och berättade mer om den för oss.

En punkt på Oxonmoot-programmet var att Paula Coston (född Iley) berättade om den brevväxling hon som barn haft med Tolkien. Det gjorde hon också i augustinumret av Writing Magazine, som Beregond förevisade.

Åke Bertenstam rapporterade att han börjat arbeta på en uppdatering av A Chronological Bibliography of the Writings of J.R.R. Tolkien, som varit orörd sedan 2003. (Uppdateringen gjordes sedan 28 december 2014.)

Åke hade också hittat Tolkien-inslag i olika böcker:

• ”Reviving ‘Dead’ Metaphors: Images of Evil in J. R. R. Tolkien’s The Lord of the Rings” av Joanna Podhorodecka, i Fictions and Metafictions of Evil: Essays in Literary Criticism, Comparative Literature and Interdisciplinary Studies, redigerad av Grażyna M. T. Branny och J. Gill Holland (2013).
• ”Story Matters: Story and its Concept in Tolkien and Pratchett” av Margarida McMurry, i Collision of Realities: Establishing Research on the Fantastic in Europe, redigerad av Lars Schmeink och Astrid Böger (2012).
• Boken Magnificent Houses in Twentieth-Century Euopean Literature av Hugo G. Walter (2012) ägnar fyrtio sidor åt Tolkien.
• ”Writing into the Gap: Tolkien’s Reconstruction of the Legends of Sigurd and Gudrún” av T.A. Shippey, i Revisiting the Poetic Edda: Essays on Old Norse Heroic Legend, redigerad av Paul Acker och Carolyne Larrington (2013). Detta är en lätt reviderad version av Shippeys recension av The Lay of Sigurd and Gudrún i Tolkien Studies 7 (2010).

Måns Björkman hade först av de närvarande anskaffat den rikt kommenterade utgåva av The Adventures of Tom Bombadil som Christina Scull och Wayne Hammond stått för, och denna granskades nu av seminariet. Särskilt intressant är naturligtvis att de i kommentarerna tagit med andra, äldre och nyare, besläktade dikter av Tolkien, och även det fragment som finns av en prosaberättelse om Tom Bombadil från 1920-talet.

(På detta möte borde vi också ha betittat den på försommaren utkomna editionen av Tolkiens Beowulf-översättning, Beowulf: A Translation and Commentary Together With Sellic Spell. Om så skedde famgår det dock inte av anteckningarna.)

Beregond hade anskaffat diverse andra böcker:

• John Garth har författat ett mycket intressant häfte, Tolkien at Exeter College: How an Oxford Undergraduate Created Middle-earth, Det är en omarbetad och utvidgad version av hans artikel ”Tolkien, Exeter College, and the Great War” i Tolkien’s The Lord of the Rings: Sources of Inspiration (red. Stratford Caldecott och Thomas Honegger; Walking Tree, 2008), med nya fakta och nya bilder. Inte minst får man nu hela texten till Tolkiens målande protokoll från mötet i Stapeldon Society den 1 december 1913. Häftet är (fast detta inte framgår) utgivet av Exeter College 2014.
• Paulo Cristelli är brasilian med intresse för historiens förhållande till litteraturen. Hans J.R.R. Tolkien e a crítica à modernidade (2013) bygger på en akademisk avhandling i historia.
• Anglo-Saxon Community in J.R.R. Tolkien’s The Lord of the Rings (2014) är bokversionen av en doktorsavhandling av Deborah A. Higgens, skriven medan hon 2010–2014 var direktor för C.S. Lewis Study Centre på ”The Kilns”.
• Med inte mindre än tjugoen bidrag är Tolkien in the New Century: Essays in Honor of Tom Shippey (2014) en imponerande samling, och den har inte mindre än fem redaktörer: John Wm. Houghton, Janet Brennan Croft, Nancy Martsch, John D. Rateliff och Robin Anne Reid. (Innehållsförteckning här.)
• Ännu mer imponerande är A Companion to J.R.R. Tolkien (2014), redigerad av Stuart D. Lee. Den försöker att i trettiosex artiklar av utvalda författare ge en heltäckande översikt av ämnet. (Man måste klicka på ”See more” under ”Table of Contents” för att se hela innehållsförteckningen här.)
• Theresa Freda Nicolay har skrivit vad som väl är den första monografin över Tolkiens förhållande till samtida som Eliot, Fitzgerald och Woolf, Tolkien and the Modernists: Literary Responses to the Dark New Days of the 20th Century (2014).
• Macht/Phantasy: Eine Betrachtung zu J.R.R. Tolkiens Der Herr der Ringe (2014) av Michael Niehaus är en undersökning av ‘makt’ i Tolkiens bok, såväl fantasins makt att skapa en sekundärvärld, som skildringen av makt i den världen — skillnaden mellan god och ond makt, magisk makt och så vidare.
• En ny volym av Mark T. Hooker, The Tolkienæum: Essays on J.R.R. Tolkien and His Legendarium (2014) är liksom hans tidigare en brokig samling korta uppsatser om allt möjligt i Tolkiens verk, och anknytningar till fenomen i annan litteratur, till walesiska språket, med mera.
• Tolkien-specialförlaget Walking Tree ger ut antologier i hög fart. En som kom 2012 men inte hamnat på vårt bord förrän nu är Sub-creating Middle-earth: Constructions of Authorship and the Works of J.R.R. Tolkien, redigerad av Judith Klinger. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
• Enligt titeln är det inte Tolkiens verk som behandlas i samlingen Picturing Tolkien: Essays on Peter Jackson’s The Lord of the Rings Film Trilogy (2011), men i praktiken har flera av bidragen ändå något att säga därom. (Innehållsförteckning här.)
• Motsatsen gäller Psychische groei en individuatiesymboliek in Tolkiens ”In de Ban van de Ring” (2008) av Karen M. Hamaker-Zondag. Här utgår varje avsnitt från en scen i filmen (scenens nummer i den oförlängda DVD-versionen anges).
• Tolkien’s Sacramental Vision: Discerning the Holy in Middle Earth (2014) är skriven av litteraturprofessorn Craig Bernthal, och har avsnitt om ”Mythopoeia”, om den moraliska problematiken i att Galadriel (med Nenyas makt) påverkar tiden i Lothlórien, och mycket annat.
• En betydligt ytligare kristen Tolkien-kommentar finner man i The Ring of Truth: Truth and Wisdom in J.R.R. Tolkien’s The Lord of the Rings (2004) av Joseph E. O’Day.
• Stefano Giannatempo ger i Il vangelo secondo Tolkien: Dalla Terra di Mezzo alla teologia pop (2014) en italiensk protestantisk läsning av Tolkien.
• Liksom O’Days bok är J.R.R. Tolkien: Leben und Werk av Dieter Petzold från 2004. Den är omarbetning av J.R.R. Tolkien: Fantasy Literature als Wunscherfüllung und Weltdeutung (1980).
• Arne Zettersten har översatt sin bok om Tolkien (Tolkien – min vän Ronald och hans världar (2008)) till engelska, och den kom ut 2011 som J.R.R. Tolkien’s Double Worlds and Creative Process: Language and Life.
• Band 10 av årsskriften Hither Shore, för 2013, samlar tretton bidrag från ett Tolkien Seminar i Aachen, samt en ytterligare uppsats, över temat Tolkien-adaptioner. Det handlar mycket om filmatiseringarna, men även om radiodrama och spel.
• Tolkien-illustratören Octo Kwan har en omisskännligt egen stil. En samling av hans verk kom ut i april 2014 (fast dateringen inte tycks framgå i boken) under titeln The Hobbit: An Art Book. Dock är det inte bara The Hobbit som illustreras, utan också The Lord of the Rings och The Silmarillion. Boken inleds med förord och ett par texter om Octo och hans konst. All text ges både på kinesiska och på engelska.
• En svårbeskrivlig slags konstbok är Return of the Imagination: J.R.R. Tolkien’s Other Worlds (2004) av Shari G. Grant. På de flesta sidor finner man bildmontage av foton och målningar/teckningar, rubricerade med namn på personer eller varelser ur Tolkiens verk. Här och var finns också korta texter, ofta beskrivningar av platser i Oxford med anknytningen till Tolkien och/eller Lewis.
• The Mordor Collective, bestående av Peter Archer och Scott Francis, har skrivit The Unofficial Middle-earth Monster’s Guide: Hunt Hobbits, Hoard Treasure and Embrace Your Villainous Nature (2013). I den kan man bland annat ta del av crebains spionerimanual.
• Som nämnt i rapporten från årets marsmöte finns boken av Medić nu tillgänglig även på sitt serbiska nationalspråk. Čuvari palog kraljevstva: Velika drama Srbije u romanu ”Gospodar prstenova” DŽ.R.R. Tolkina anger 2013 som copyrightår, men lär ha givits ut i februari 2014.
• The Lord of the Rings Trilogy: The Language Inside (odaterad, men från 2014) av Duncan Scott förtecknar i princip alla ord i boken och ger sidreferenser (till en envolymsupplaga). I praktiken har sammanställningen gjorts maskinellt och tillsynes utan korrekturläsning. Dels har detta skapat en del märkliga spökformer, dels saknas mellanrum eller kommatecken mellan sidnumren. Det kan alltså se ut så här: ”Thooden Thengel’s 90310511052157316991700”.
• En maskingjord bok visade sig också den odaterade J.R.R. Tolkien 192 Success Facts: Everything You Need to Know About J.R.R. Tolkien av Lori Lancaster vara. Texter som måste ha skördats från världsväven med någon oprecis sökning, i slumpmässig ordning. För förlaget Emereo Publishing varnas.

Denna gång samlade seminariet fyra deltagare.

Tommy Kuusela hade tittat litet på Åke Ohlmarks liv och verk, utöver Tolkien-översättandet. Ohlmarks var synnerligen produktiv, det finns över 200 böcker som han författat eller översatt. Han har också berättat om sitt liv i flera memoarböcker (I paradiset, Drömfabriken, Doktor i Lund, Efter mej syndafloden). Hans doktorsavhandling var Heimdalls Horn und Odins Auge, eller rättare sagt detta arbetes första bok, Heimdallr und das Horn (1937), med många hänvisningar till bok två, som dock aldrig såg dagens ljus. Avhandlingsopponent var Dag Strömbäck. Kuusela tror att Ohlmarks Studien zum Problem des Schamanismus (1939) eventuellt var tänkt att underminera resonemang som Strömbäck fört. Avhandlingen recenserades kritiskt av Birger Pering i Arkiv för nordisk filologi 54 (1939), med genmäle från Ohlmarks i samma nummer. Det mesta Ohlmarks skrivit är populärvetenskap i skilda fack, till exempel Gravskeppet som Kuusela tycker är rätt bra. Vad han kunde bäst var fornisländska.

En annan deltagare hade upptäckt att Christoffer Gehrmanns magisteruppsats Translation Quality Assessment från 2011 (text här) ägnas åt just Ohlmarks översättning av The Lord of the Rings.

För egen del hade Kuusela publicerat en ny artikel, ”In Search of a National Epic: The use of Old Norse myths in Tolkien’s vision of Middle-earth” i den elektroniska tidskriften Approaching Religion. Texten finns här.

Som vanligt tittade vi också på ett antal papperspublikationer (utkomna 2014, om inte annat anges).

• En hel del av innehållet från vävnästet Middle-earth Science Pages, där publicerat under namnet Lalaith, har nu gjorts om till bokform och givits ut under pseudonymen och förlagsnamnet Codex Regius, som uppges tillhöra ett par äkta makar (från respektive Tyskland och Slovenien). Hittills var det fyra volymer:
  • Middle-earth Seen by the Barbarians är ett verk i två volymer, The Indigenous Peoples of Eriador and Gondor och The Lost History of the Men of Darkness. Trots titeln är perspektivet snarare läsarens/historikerns. Här samlas och systematiseras relevanta upplysningar ur Tolkiens texter.
  • I Words of Westernesse: Tolkien’s Languages of Men of Hobbits tar förstås adûnaiskan upp det mesta utrymmet, men här samlas och systematiseras också vad Tolkien sagt om väströnan och de besläktade språken.
  • The Moon in ‘The Hobbit’: Phases and Seasons in J.R.R. Tolkien’s ‘The Hobbit’ reder noggrant ut sitt komplicerade ämne. En bok man vill ha papper och penna till hands när man läser, för att kunna ställa upp kalkylerna själv och kontrollera.
• En ny seriös biografi, Tolkien av Raymond Edwards, försöker integrera allt vi efter Carpenters biografi fått veta om Tolkiens skrivande, och många andra data som framkommit.
• Nu hade också andra volymen av Tolkien, le façonnement d’un monde, med titeln Astronomie & Géographie, kommit ut, liksom den förra redigerad av Didier Willis, och även denna med mycket gediget innehåll. Den innehåller tre artiklar om astronomi och tolv om geografi, de flesta nyskrivna, men någon tryckt tidigare, några översatta från engelska och någon först framlagd som akademisk uppsats. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
• Patrick Curry har genom åren skrivit många förträffliga texter om Tolkiens verk, och förträffligt nog har nu förlaget Walking Tree samlat fjorton av dem i volymen Deep Roots in a Time of Frost: Essays on Tolkien. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
• Hela tjugoen essäer av J.S. Ryan, plus ett appendix, hade Walking Tree redan 2013 samlat i volymen In the Nameless Wood: Explorations in the Philological Hinterland of Tolkien’s Literary Creation. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
• Sin engelska titel till trots är The Lord of Tolkien (2013) av Bart Willemen en bok på nederländska. Den har undertiteln Het innerlijke vuur van de schrijvers van The Hobbit en The Lord of the Rings, och handlar om Tolkiens katolskt kristna åskådning, som Willemen sätter i ett historiskt och biografiskt sammanhang.
• I Le preghiere della Terra di Mezzo (2012) återger och analyserar Roberto Fontana de översättningar till quenya Tolkien gjorde av flera traditionella böner, men jämte dessa också (”forse un po’ presuntuosamente, ma sempre nell’ottica di grande rispetto e di ammirazione per la molteplice creativitá di J.R.R. Tolkien”, enligt förordet) några egna översättningar av samma slag. Han har då också kompletterat Tolkiens ofullbordade quenyaversion av lauretanska litanian.
• In te c’è piú di quanto tu creda: L’avventura umana secondo Tolkien ne Lo Hobbit (2013) är en tunn bok bestående av korta texter (en sida eller två) av olika skribenter om ämnen ur The Hobbit, interfolierade med illustrationer. Redaktör är Roberta Tosi.
• Betydligt tjockare är Difendere la Terra di Mezzo (2013) av Wu Ming 4, och innehållet sveper över verk av Tolkien både inom och utom legendariet, såväl som över hans avtryck i samtidskulturen. Som bihang omtrycks en av Tom Shippeys essäer.
• 2013 kom också J.R.R. Tolkien: Tradizione e modernitá nel Signore degli Anelli av Stefano Giuliano, en omarbetad version av hans Le radici non gelano från 2001.
• Ovannämnda Wu Ming 4 har även översatt ”The Homecoming of Beorhtnoth”; det får man veta i J.R.R. Tolkien: La bibliografia italiana dal 1967 ad oggi (2013) av Oronzo Cilli, som alltså förtecknar utgåvor av Tolkiens verk i italienska översättningar 1967–2013.
• En några år gammal publikation avslutade den italienska sviten: nummer 16 av tidskriften Nugae från 2008, som var ett temanummer om Tolkien och fantasy.
• Sindarin-English & English-Sindarin Dictionary (2013), utgiven på eget förlag av J-M Carpenter, bygger främst på Hiswelókes sindarinlexikon, med tillägg av ord ur Words, Phrases and Passages (i Parma Eldalamberon 17).
• Inför Tolkien in 60 Minuten (2013) av Michael Fuchs-Gamböck och Thorsten Schatz kan man undra hur man ska hinna ta in 110 sidor på 60 minuter, även om boken visserligen är i litet format. Lyckligtvis klaras det mesta av på de 50 första sidorna, resten ägnas åt filmatiseringarna.
• The Fairy Way of Writing: Shakespeare to Tolkien (2013) är en intressant bok av Kevin Pask, där sista kapitlet handlar om Tolkien.
• Årsskriften VII innehöll dock i sitt senaste nummer (volym 30, märkt 2013, men nog tryckt 2014?) ingen artikel om Tolkien.

Beregond hade också kommit över några rara småskrifter av äldre datum. Michael Moorcocks kända anti-Tolkien-utgjutelse Epic Pooh trycktes första gången som en British Fantasy Society Booklet 1978. I samband med publiceringen av The Silmarillion 1977 utgav Houghton Mifflin också The Silmarillion by J.R.R. Tolkien: A Brief Account of the Book and Its Making av Christopher Tolkien. Redan 1973 gav Pendragon Press i Portland ut Ursula LeGuins From Elfland to Poughkeepsie, där hon citerar Tolkien som föredömlig stilist. Dessa tre häften kunde vi nu studera.

(Första volymen av Arda innehöll en svensk översättning (av Hanna Bergstrand) av Christopher Tolkiens redogörelse. Den gjordes från ett original i enklare form som Gebers förlag fick från Allen & Unwin som pr-material och lämnade vidare.)

Det var visst fem seminarister som infunnit sig till detta möte. Beregond hade varit i Oxford och studerat Tolkien-manuskript. Men innan han rapporterade om det tittade vi på böcker.

Det mesta i bokhögen var från fjolåret, men där låg också två tioåringar, bägge dessutom spanskspråkiga:

• I november 2004 ordnade Universidad Gabriela Mistral (Santiago, Chile) en serie kvällsföreläsningar kallad ”Para entender El Señor de los Anillos y la Tierra Media de J.R.R. Tolkien”, och samma år gav universitet ut en bok med det snarlika namnet Para entender El Señor de los Anillos J.R.R. Tolkien, som innehåller tre av föreläsningarna (av Vittorio Di Girólamo, Primo Siena och Magdalena Merbilháa), jämte en inledande biografisk och presenterande artikel av historikern Alejandro San Francisco. Denna bok hade Beregond länge sökt förgäves, men nu hade han fått den i julklapp av en arbetskamrat som hade tjänstgöringsperioder i Sydamerika, och som fått höra om detta desideratum. Hon hade en ledig dag i Santiago helt sonika promenerat till biblioteket på Universidad Gabriela Mistral och förklarat saken; man gjorde efterforskningar, lokaliserade ett restexemplar, och gav henne det med en inskriven hälsning till samlaren i det fjärran Norden. En berättelse värd att återge!
• En el corazon del mito: La dimension espiritual de El Señor de los anillos av Isabel Romero Tabares, som alltså också är från 2004, är däremot utgiven i Spanien. (I en litteraturförteckning skulle jag normalisera till Anillos, men det är tryckt som anillos på både omslag och titelsida.) Den studerar teman och symbolik i The Silmarillion och The Lord of the Rings — maktens frestelser, döden, hjältemod, stjärnor, träd, och så vidare.

Ett ytterligare några år äldre nyförärv var en (av allt att döma fullständig) svit av den franska tidskriften Le Tolkieniste, sex nummer (numrerade 0 till 5) från april 1997 till juni 2001. Artiklar i blandade Tolkien-ämnen, nyheter, recensioner.
För att fortsätta med franska tidskrifter:

• Nummer 527 av Le Magazine Littéraire (januari 2013) innehöll en avdelning redigerad av Alexis Brocas och Vincent Ferré betitlad Tolkien, l’oeuvre-monde, med en introduktion och tjugotre artiklar. I oktober återutgavs den i magasinets bokserie Nouveaux Regards, under titeln Tolkien: Du Hobbit au Seigneur des Anneaux: la fabrique d’un monde och nu utökad till 31 artiklar, ganska korta (inalles cirka 160 sidor), med litterära perspektiv på Tolkiens värld och berättelser.
• Tidskriften Lire ger ut temanummer Hors-série. Det sjuttonde av dem kom i december 2013 och hette J.R.R. Tolkien: Le Seigneur des écrivains. Oxford, alviska, Midgårds historia, utgivning, jämförelser, allt i veckotidningsformat.
• Så sent som nu i februari 2014 kom nummer 4 av L’Arc et le Heaume, sällskapet Tolkiendils publikation, med temat ”Histoire d’un aller et retour”. En intervju med Douglas Anderson, recensioner, artiklar, en bibliografi, med mera — innehållsförteckning här.

En tidskrift till låg på seminariebordet: Mythlore nummer 123 (=volym 32, nr 1), höst- och vinternumret 2013. Av åtta artiklar hade sju Tolkien-anknytning. Hela innehållsförteckningen finns här.
1979 sände BBC TV i barnprogrammet Jackanory en högläsning av en förkortad form av The Hobbit. Bernard Cribbins, Maurice Denham, Jan Francis och David Wood turades om att läsa. Nu hade ljudspåret getts ut som en CD-box med två skivor, och låg också på bordet.
Återstår en rejäl hög böcker att redovisa. Eftersom merparten var från 2013 anges nedan årtal endast för de fåtaliga undantagen.

• På höstens Oxonmoot höll Christopher Scarf en föreläsning som byggde på hans samtidigt utkommande The Ideal of Kingship in the Writings of Charles Williams, C.S. Lewis, and J.R.R. Tolkien: Divine Kingship is Reflected in Middle-Earth (i den här boken används det heterodoxa skrivsättet Middle-Earth i rubriker, men Middle-earth i brödtext). Boken är en tättryckt, lärd och tankrik undersökning av ett högst vidkommande ämne. Scarf delar sin uppmärksamhet ganska jämnt mellan de tre auktorerna.
• The Making of Middle-earth: A New Look Inside the World of J. R. R. Tolkien av Christopher Snyder är så illustrerad och dekorerad att man kanske tror att den inte är seriös. Och boken försöker ge en översikt av hela ‘fenomenet Tolkien’, vilket innebär en del omkok av gammalt välkänt stoff, men det som är historikern Snyders eget bidrag är en stark betoning, rikt exemplifierad, av hur medeltida (och äldre) kultur och historia — såväl som litteratur — återspeglas i Tolkiens verk. (Notera att fotot på sidan 32 visar fel hus på Merton Street, inte det Tolkien bodde i.)
• I The Riddles of The Hobbit av Adam Roberts diskuteras litteraturvetenskapligt inte bara Gollums och Bilbos gåtor, utan även annat gåtaktigt i The Hobbit.
• På vårt oktobermöte besågs en volym från Walking Tree som faktiskt gavs ut ett par månader efter den som nu låg på bordet: Tolkien’s Poetry, sammanställd av Julian Eilmann och Allan Turner, och med en inledning av Michael Drout. Den innehåller tio artiklar, flera av välkända skribenter (hela listan här). Bland annat gör John R. Holmes många förträffliga observationer i sitt studium av tempo i ”Errantry”.
• Även samlingen The Body in Tolkien’s Legendarium: Essays on Middle-earth Corporeality, som redigerats av Christopher Vaccaro, innehåller tio artiklar. (En av författarna har lagt ut innehållsförteckningen här.) Ämnet till trots blir innehållet flerstädes tämligen abstrakt. Robin Anne Reid bjuder dock i sin undersökning av hur texten i The Lord of the Rings hanterar de viktigaste kvinnliga gestalterna på handfasta procentsatser: i en klassificering av satsers predikat visar sig 10% av Goldberrys handlande vara verbalt, överraskande nog mer än Galadriels 8%.
• Tio artiklar finner man också i samlingen J.R.R. Tolkien: The Hobbit and The Lord of the Rings. Redaktören heter Peter Hunt. Boken tillhör serien New Casebooks som ska ge nya friska perspektiv på kända texter. Med något undantag är det också Tolkien-noviser som skrivit bidragen.
• En konferens i Trinity College i Dublin 2012 avkastade de femton uppsatser (förtecknade här) som Helen Conrad-O’Briain och Gerard Hynes redigerat till boken Tolkien: the Forest and the City. Samlingen håller hög standard vad gäller såväl tanke som framställning.
• L’Encyclopédie du Hobbit, under redaktion av Damien Bador, Coralie Potot, Vivien Stocker och Dominique Vigot, är en tjock och tjusig volym. Uppslagsorden fördelas i ett antal sektioner, från ”Les Personnages” till ”Sources d’inspiration”, med alfabetisk ordning inom varje. Vad som finns att slå upp dikteras av The Hobbit, men informationen hämtas från hela legendariet.
• 2012 utkom boken av Anna Maria Gazzolo Moments of Grace and Spiritual Warfare in The Lord of the Rings (”With a chapter on The Hobbit!” (med felaktigt kursiverat utropstecken, ja) tilläggs det på framsidan, kanske säljande i dessa dagar). Den handlar alltså om andliga aspekter på berättelsen. Gazzolo har en omfattande litteraturförteckning och kompletterar sitt resonemang med många refererenser till tidigare verk.
• John Lennard har via en print-on-demand-tjänst givit ut boken Tolkien’s Triumph: The Strange History of The Lord of the Rings. Den är intelligent, självständig och välskriven, ehuru med ett och annat onödigt slarv.
• Here Be Dragons: Exploring Fantasy Maps and Settings av Stefan Ekman är en luring: den är i praktiken identisk med hans avhandling Writing Worlds, Reading Landscapes: An Exploration of Settings in Fantasy (se vårt möte 18 november 2010), men med såväl boktiteln som de flesta rubriker inne i den utbytta.
• The Spiritual World of The Hobbit är författad av James Stuart Bell (”with Sam O’Neal”, säger titelsidan). Efter en inledande avdelning om Tolkiens intentioner och hans subkreation i allmänhet, kommenterar han sig igenom The Hobbit i en lectio continua, med särskild inriktning på teologiska teman.
• Devin Brown har redan givit oss en bok om det kristna i The Hobbit (se mötet 7 mars 2013). Nu hade han lagt till Hobbit Lessons: A Map for Life’s Unexpected Journeys, som alltså är mer praktiskt uppbygglig; samtidigt har den en del att säga om vad och hur Tolkien skrivit.
• Den frejdiga Hobbits, You, and the Spiritual World of Middle-earth av Jill Richardson, likaså en uppbyggelsebok, följer snarare den kända predikomaximen att ‘utgå från texten för att aldrig återkomma’.
• Ett liknande verk är Building Christian Character through The Hobbit: Bible-Study and Companion Book av Andrew Boll. I likhet med Brown har dock Boll förmånen att undervisa i kurser om Tolkien, och han återknyter då och då till texten.
• Kristna Tolkien-kommentarer av ett annat slag finner man i ett äldre par böcker av Timothy G. Enloe: It’s Not A Small World, After All: A Defense of the Christian Imagination (2006) och Testing the Limits of Subcreation (2011). Här handlar det om att försvara Tolkiens författarpraxis mot somliga tanklösa biblicisters aversion mot berättelser om magi och andemakter.
• Tolkien – fantasia e vita: brevi saggi sull’autore del Signore degli Anelli av B.S.C. (=Arandilme, Beatrice Sabatini Colucci) är också från 2011. Dussintalet korta uppsatser, egentligen inte så mycket om auktorn som om verket.
• Le luci su Frodo: un occhio diverso su ”il Signore degli Anelli” av Mario Struglia är enligt förordet ”mindre en analys än en kärleksförklaring till ett av litteraturhistoriens största verk”.
• I likhet med Jonas Wolfs tidigare bok om hobbitar (se återigen 7 mars 2013) är hans Alles über Elfen en riktigt tjock bok, och liksom i den blandas fakta och seriösa iakttagelser med lättsinnigheter. Det är inte bara Tolkiens alver som behandlas, utan även liknande väsen i olika folktraditioner.
• Folktraditioner handlar det också om i Tolkien in Pawneeland: The Secret Sources of Middle-earth av Roger Echo-Hawk. Tesen är att Tolkien hämtade stoff ur samlingen Traditions of the Skidi Pawnee från 1904. ”Doubt has no calculable mass to balance against the measurable weight of circumstantial evidence” (sidan 83).
• En annan djärv tes drivs av Bojan Medić i The Guardians of the Fallen Kingdom: Serbia’s Great Drama in J.R.R. Tolkien’s ”The Lord of the Rings” — tesen är alltså att Serbiens historia gav grundmaterialet till Tolkiens berättelse. Konkret kan Medić peka på att Tolkien nämner (i brev 142) att han försökt lära sig serbiska. Den här boken är för övrigt skriven på serbiska; den engelska översättningen (av författaren och Jelena Sudimac) gavs ut först, men 2014 kom även originalet i tryck. [Se mötet 23 oktober 2014 ovan.]
• Med den tunna volymen J.R.R. Tolkien — kurz und knapp: Ein Überblick über Leben und Werk des Erfinders und Begründers der Fantasy-Literatur verkar Herbert Witzel i en helt annan genre, snabborienteringen. Före orienteringen om Tolkiens liv och verk har han också lagt in tio sidor om den senaste Jackson-filmen. (Bisarr är bokens helt annorlunda titel på omslaget: Der Mittelerdmann: Leben, Werk und Smaug — kurz & von.)
• Charles River Editors är ett förlag som på löpande band ger ut häften med snabborienteringar. I raden finns nu även British Legends: The Life and Legacy of J.R.R. Tolkien och Your Guide to The Hobbit and The Lord of the Rings
• A Teacher’s Guide to The Hobbit av Greg Slingerland innehåller övningar och frågor som ska kunna användas till åldrarna 12–17 år men passa bäst i mitten av intervallet.
• The Hobbit Project av Grant P. Hudson är från 2012 och består av en Teacher’s Guide och en Student Workbook. Materialet är avsett för 11–14-åringar.
• Ämnet för Lynnette Porters bok The Hobbits: The Many Lives of Bilbo, Frodo, Sam, Merry and Pippin är hobbitar på radio och film, i musikaler och illustrationer. Men ett kapitel om Tolkiens revisioner som berörde hobbitar ingår också.

Därmed över till ämnesmässigt mer perifera verk:

• Middle-earth Envisioned: The Hobbit and The Lord of the Rings: On Stage, on Screen, and Beyond, skriven av Brian J. Robb och Paul Simpson är en flott och samtidigt faktaspäckad soffbordsbok. Det är inte bara fråga om scen- och filmversioner utan även om radiodramatiseringar, inläsningar, serier, spel, konst och musik.
• Titeln på The Grip of Grace: God’s Hand in The Lord of the Rings av Brent King (copyright 2013, men enligt Amazon utkommen 2014), och även dess förord, kan få en att tro att det rör sig om en kommentar till Tolkiens bok. Så är det inte: det stora flertalet av de scener som King utlägger finns endast i Jacksons filmsvit med samma namn.
• Pam Jones har åstadkommit boken Riddles by a J.R.R. Tolkien Fan, en samling gåtor alltså. Sympatiskt gissningsbara gåtor (i genomsnitt till och med alltför lätta), ibland anspelande på Tolkiens berättelser, ibland inte.
• ”By Daisy Brambleburr of Bindbale Wood (as told to Rie Sheridan Rose and Marc Gunn)” lyder författarangivelsen för Hobbit Drinking Songs: Lyrics and Lead Sheet Music from Don’t Go Drinking With Hobbits (2012). Musiken finns alltså på en CD som heter Don’t Go Drinking With Hobbits. Tjugo sånger.
• Jesús Martínez del Vas har tecknat en parodi i serieform på The Hobbit, kallad El Jovit.
• Häftet av Christopher Rua med den överdrivna titeln Hedge Funds, Stairway to Heaven, J.R.R. Tolkien, Pyramids, and Masonry: What she is telling you. What you already know. And the interconnectedness of worldly concepts handlar om hedgefonder. Men den innehåller en dryg sida, litet skruvad, om Galadriel.

Efter att allt detta ögnats och noterats rapporterade Beregond från Oxford och Bodleian Library. Han ägnade först en stund åt att förklara katalogiseringen av Tolkien-manuskripten där. Vid detta besök hade han fått bekräftat att rebusbrevsidorna som avbildas i J.R.R. Tolkien: Life and Legend och i The Tolkien Family Album utgjorde sidor av ett och samma brev. Med stor hjälp av tolkningsförslag från José Manuel Ferrández Bru resonerade vi ingående om rebusens lösning. Beregond hade även sett ett senare rebusbrev, och gjorde som jämförelse en genomgång av det.

Svenska Akademiens biträdande arkivföreståndare hade meddelat att i nobelprisnomineringarna 1963, som nu blivit tillgängliga, förekom inte Tolkien.

Minst fyra seminarister bevistade mötet, om rapportören minns rätt.

Vi tittade på några aktuella periodica:

• Mythlore volym 31, nummer 3/4, var årets vår/sommarnummer och borde således ha varit med redan på förra mötet. Samtliga sex artiklar i volymen ägnas åt Tolkien. I ”Disparaging Narnia: Reconsidering Tolkien’s View of The Lion, the Witch and the Wardrobe” av Josh B. Long citeras fyra meningar ur ett eljest opublicerat brev från Tolkien till Eileen Elgar. En del av recensionerna handlar också om böcker på Tolkien-fältet.
• Journal of Inklings Studies volym 3, nummer 2 (oktober 2013) undvek däremot Tolkien nästan helt; undantaget var en informativ ”review essay” om Tolkiens The Fall of Arthur av Anna Caughey.
• Årets band av Tolkien Studies, dess tionde, var en stadig årgång på drygt trehundra sidor. Innehållet förtecknas här, och den som har inloggning till Project Muse tycks även kunna hämta ner det därifrån.

Några andra böcker hade vi den här gången inte på bordet. Istället uppmärksammade vi några spridda fynd från världsväven.

• I Pieter Colliers vävnäste The Tolkien Library publicerades i augusti en artikel av Simon J. Cook: ”Concerning Hobbits: Welsh Fairies in Oxford”. John Rhys, framstående kelticist i Oxford i Tolkiens ungdom, menade att småvuxna urinvånare på de brittiska öarna, som trängts undan av pikter och kelter, givit upphov till de keltiska sagornas älvor; den teorin kanske är en idébakgrund till Tolkiens hobbitar. Cooks artikel görs dock inte rättvisa av denna sammanfattning.
• Bloggaren Claire Rae Randall, Cosmic Claire, skrev i juli posten ”Tolkien and Headingley”. Headingley är området i Leeds där Tolkien bodde; bloggaren föreslår flera midgårda paralleller, men fokuserar framförallt på den uråldriga ”Shire Oak” som ännu på Tolkiens tid växte där. Ett gammalt foto visar en murgrönshöljd väldig stam utan krona, med bara en armliknande gren. ”Treebeard?” frågar Randall.
• Enligt Carpenter berättade ju Tolkien för sina barn historier om boven Bill Stickers, vars namn är ett skämt på skylten ”BILL STICKERS WILL BE PROSECUTED” som satt i bussar. Tolkien var inte den enda som använde skämtet: Bill Stickers var också täcknamn på en medlem i det hemlighetsfulla ”Ferguson’s Gang” som under okonventionellla former samlade pengar till National Trust. En nyutkommen bok om gänget avslöjar att den medlemmen var en vän till C.S. Lewis vid namn Margaret Gladstone. En artikel finns här.

Veckan före seminariet hade Beregond fått hålla föredrag i Uppsala under rubriken ”Carme och tyáve: språkskapande som konstart hos J.R.R. Tolkien”. Detta ingick i en serie kollokvier om konstruerade språk som ordnades av Nordiska Studierådet, en studiesocial verksamhet vid institutionen för nordiska språk i Uppsala.

Mythgard Institute (omnämnt i rapporten från vårt omlokaliserade möte 7 mars 2013) ger en del gratiskurser som man kan delta i vävledes, och lägger sedan också ut inspelningar av lektionerna. En sådan kurs behandlar The Return of the King (gå hit, och använd länkarna ”Video recording”). Vi tittade och lyssnade på (en stor del av) första lektionen, med Corey Olsens mycket ingående granskning av några textexempel och stilen i dem.

Detta möte hade få deltagare — tre eller kanske bara två?

Beregond hade varit ute och rest en del: till Omentielva i Helsingfors i augusti, till öppnandet av Greisinger Museum i början av september, och senast till Oxford och årets Oxonmoot. Samtidigt med det öppnades en utställning på Bodleian Library som hette Magical Tales: Myth, Legend & Enchantment in Children’s Books och åtföljdes av en bok med samma titel (det är inte en katalog: den förtecknar inte alla de utställda föremålen, utan är en samling uppsatser illustrerade med bilder av utställda föremål), redigerad av Carolyne Larrington och Diane Purkiss, som flerstädes kommer in på Tolkien, och också avbildar några av de Tolkien-manuskript som Bodleian hyser. Inget är tidigare opublicerat, men den prydligt präntade inledningen av den fornengelska dikten Exodus (nr 230 i J.R.R. Tolkien: Life and Legend, katalogen från 1992) reproduceras här i färg, och det är väl första gången.
Förresten skrev Johanna Koljonen, under rubriken ”Älskade lögner”, trevligt om denna utställning på ”Sista ordet”-sidan i magasinet Fokus, årets nummer 38.

Nils-Lennart Johannesson hade gjort en sammanställning av Eala-satserna i Cynewulfs adventspoem, som visade att det inte finns någon enkel korrespondens mellan dem och de latinska O-antifonerna. Det genom Tolkien välkända utropet ”Eala earendel, engla beorhtast” är alltså inte en direkt parafras av ”O Oriens, splendor lucis”, även om tanken är nära släkt.
Han hade också nåtts av ett ”Call for Papers” till en konferens under rubriken Middle-Earth, or There and Back Again som ska hållas i Unieście i Polen, 1-4 juni 2014. Ett urval av bidragen utlovas bli publicerade i sinom tid.

Sedan tittade vi som vanligt på böcker och publikationer. Här redovisas först de från 2013 (utöver ovannämnda volym från Bodleian Library):

• Tolkiens förmyndare fader Francis Morgan har i boken La Conexión Española de J.R.R. Tolkien: ”El Tío Curro” (2013) av José Manuel Ferrández Bru ägnats en solid släkt- och personhistorisk utredning. Naturligtvis redovisas relationen till Tolkien och hans familj noggrant. Sista delen av boken går igenom några olika möjliga inflytanden på Tolkien från Francis Morgan. Ett intressant avsnitt där handlar om Tolkiens sympati för Franco-sidan i spanska inbördeskriget, som ställs i sammanhang med olika röster och hållningar i den dåtida brittiska opinionen. (Premios Gandalf y Ælfwine 2007 y 2008, som låg på seminariets bord 6 oktober 2011, innehåller en längre artikel om samma ämne av samme författere.) I brev till Ferrández har Priscilla Tolkien omvittnat hur personligt betryckt Tolkien blev av inbördeskriget. Att detta engagemang kom via förmyndarens spanska rötter kan nog ses som trovärdigt.
• I boken, Il «fanciullino» nel bosco di Tolkien: Pascoli: la fiaba, l’epica e la lingua gör Simonetta Bartolini ett jämförande studium av Tolkien och den italienske poeten och tänkaren Giovanni Pascoli (1855–1912).
• ”O, What a Tangled Web”: Tolkien and Medieval Literature, A View from Poland, en samling uppsatser redigerad av Barbara Kowalik hade också kommit ut under året, från förträffliga Walking Tree Publishers. Introduktionen till samlingen ger en intressant genomgång av polsk Tolkien-reception från Przemysław Mroczkowski (anglist som kände Tolkien) och framåt. Volymen innehåller sedan nio bidrag av polska forskare.
• Den polska lilla boken Hobbit J.R.R. Tolkiena (som egentligen utkom 2007, men nu nyutgivits), skriven av Agnieszka Marszal, är tyligen avsedd för skolbruk. Den består till stor del av ett referat av Tolkiens berättelse, men avslutas med avsnitt om bland annat sagoelement och Bilbos karaktär, samt testfrågor.
• Volym 3 nummer 1 av Journal of Inklings Studies (april 2013) behandlar Tolkien i en artikel av Holly Ordway, om framställningar av himlen hos Tolkien (i ”Leaf by Niggle”) och hos Lewis (i The Last Battle), jämförda med Dantes Paradiso.
• Det nederländska Tolkien-sällskapet Unquendors engelskspråkiga publikation Lembas Extra 2012 kom ut i januari 2013, och bjuder på åtta artiklar (en förteckning finns här).
• 2013 kom 2012-volymen av årsboken Hither Shore från Deutsche Tolkien Gesellschaft. Temat för detta seriens nionde band är ”Tolkiens Einfluss auf die moderne Fantasy”. Åtta artiklar, fem på tyska och tre på engelska (med sammanfattningar — ganska korta — på det andra språket samlade i en särskild avdelning), tretton recensioner, samt — inte minst värdefullt — ”Two Swedish Interviews with J.R.R. Tolkien” i engelsk översättning av Morgan Thomsen och Shaun Gunner. Det rör sig om Lars Gustafssons och Jan Brobergs intervjuer från 1961.

En blandad hög av äldre men förut obesedda alster hade också ansamlats:

• Volym 29 av årsskriften VII från Marion E. Wade Center vid Wheaton College bär årtalet 2012 (men möjligtvis utkom även den 2013?). En av de sex artiklarna behandlar Tolkien: ”Frodo’s Band of Brothers: Myth, Morality, and Reality in J.R.R. Tolkien and Stephen E. Ambrose” av Ben Murnane. I recensionsavdelningen anmäls Phelpsteads Tolkien and Wales av Carl Hostetter, och Zetterstens J.R.R. Tolkien’s Double Worlds av John Rateliff.
• Tolkiendil är, trots singularformen, en organisation för franska Tolkien-intresserade. Den publicerar operiodiskt skriften L’Arc et le Heaume. Första volymen (med temat ”Les Hobbits”) kom i september 2005, andra volymen (”Les animaux chez Tolkien”) kom i februari 2010, och tredje volymen (”Númenor”) kom i maj 2012; fler och fler sidor per volym, från knappa hundratalet till knappa grosset; åtskilligt intressant och delvis högt kvalificerat innehåll. I july 2012 kom också en tvåhundrasidig specialvolym av skriften, med temat ”Tolkien 1892–2012”, till stor del fylld av artiklar och föredrag som här översatts från engelska till franska. Den bjöd även på en fransk översättning (av Stéphanie Loubechine) av Tolkiens essä om Smith of Wootton Major, som ingår i Fliegers edition av det verket.
  Det mesta av innehållet i alla dessa volymer finns utlagt på världsväven: använd denna länk, och sedan länkarna ”Plus d’info…” för varje volym.
• Den rumänska boken Lumea lui Tolkien [‘Tolkiens värld’] av Robert Lazu kom ut 2004 och saknas i Beregonds bibliotek. Men i hans ägo fanns nu en översedd och utvidgad nyutgåva från 2012. Även boktiteln är utvidgad: Lumea lui J.R.R. Tolkien.
• 2005 kom en översedd och utvidgad andra utgåva av Stratford Caldecotts bok från 2003, Secret Fire: The Spiritual Vision of J.R.R. Tolkien under den nya titeln The Power of the Ring: The Spiritual Vision behind The Lord of the Rings. Nu förelåg en ytterligare översedd utgåva från 2012. Att titeln förlängts med orden and The Hobbit hade säkert med den senaste filmatiseringens aktualitet att göra.
• 2012 kom också La Mappa de Lo Hobbit. Kartan är illustrerad av Elena Vanin, och Paolo Gulisano står för den åtföljande texten, som handlar om Tolkiens bok som helhet, inte bara kartan. (Därmed finns en hel serie ‘italienska kartor’ med texthäften av samme skribent: La Mappa della Terra di Mezzo di Tolkien kom redan 1997 och La Mappa del Silmarillion di Tolkien 1999, bägge illustrerade av Luca Michelucci.)
• Ett amerikanskt läromedel från 2007, The Hobbit by J.R.R. Tolkien: Student Study Guide av Barbara Blakey, är avsett för 11–13-åringar. Det tillhör serien Total Language Plus, som ska ha ett kristet perspektiv. Vid en genombläddring ser man som väntat uppgifter i ordkunskap och läsförståelse, och förslag på praktiska övningar (”Besök en vintillverkare”, ”Åk flotte nedför en flod”).
• Tjockaste boken på bordet var Letteratura del fantastico: i Giardini di Lorien av Giovanni Agnoloni (2004). Här kommenteras The Lord of the Rings på närmare femhundra sidor; inte minst sammanställs Tolkiens verk med antika texter, Dante och även senare italiensk litteratur.
• El universo imaginario de J.R.R. Tolkien av Jaume Albero Poveda vann 2004 ”XVI premio de ensayo Becerro de Bengoa” (vilket verkar vara ett spanskt fackuppsatspris), och gavs ut som bok 2005. Författaren är väl påläst, och går i en mängd korta avsnitt igenom olika element och aspekter i Tolkiens verk. (Han lade 2004 även fram doktorsavhandlingen The Imagery in J.R.R. Tolkien’s Fantasy of Middle-earth, som kan hämtas här.)
• En tidig artikel om Tolkien ”‘I Would Rather Have Written in Elvish’: Language, Fiction and The Lord of the Rings” av Elizabeth D. Kirk publicerades i tidskriften Novel: A Forum on Fiction, höstnumret 1971. Kirk är litteraturteoretisk och säger att Tolkiens stil, och växling mellan olika stilar, bestäms av önskan att låta olika språks och språkvarianters kvaliteter spela mot varandra.
• En turkisk veckotidskrift med det korta namnet K presenterar författarskap, flera per nummer. I nummer 14 (5 januari 2007) var det dags för Tolkien (jämte bland andra Molière och Aristippos). Ali Bayburt skrev om honom under rubriken ”Oxford’dan Ortadünya’ya” [Från Oxford till Midgård].
• Tolkien: Seres mágicos de la Tierra Media (2006) innehåller drygt femtio illustrationer gjorda av sex spanska tecknare (Nacho Castro, David Lloréns, Félix Sotomayor, Diego García, Luis F. Bejarano och Juan P. de Caspar). Det är som titeln antyder mest fråga om midgårda varelser och personer, men det finns också med några platser, som Gondolin och Isengård. Text, i typfallet en halv sida, till varje illustration är författad av Alberto Santos. Endast omslaget är tryckt i färg.
• Genomgående färgtryck är det däremot i en utställningskataog från 2007, Dreams & Gifts: The Art of Angelo Montanini. Det mesta, ehuru inte allt, av Montaninis avbildade konst illustrerar Tolkien.
• För den som gillar korsord och liknande finns bokserien Pocket Posh med samlingar av slika ord- och bokstavsproblem på olika ämnesteman. Bandet J.R.R. Tolkien kom 2012.
• I genren ‘fortsätta berätta där Tolkien slutade’ har brasilianen Paulo Henrique Rabelo Nascimento åstadkommit Indo Além do Senhor dos Anéis e Continuando Até o Fim (2006).

Fyra församlades till seminariet. Förra mötet hade vi ju besett böcker från 2012, och nu låg ytterligare en hög sådana på bordet. Fyra av dem hade upphovsmännen (Willis, Rilstone, Irwin respektive Rost) givit ut genom självpubliceringstjänsten Lulu.

• Tyngsta volymen var Dictionnaire Tolkien, ett ambitiöst referensverk redigerat av Vincent Ferré. Cirka 340 uppslagsord, författade av drygt 60 specialister, många av dem professionella akademiker. Som väntat kan man slå upp namn ur Tolkiens verk och liv, men också företeelser som ‘högmod’, ‘vattendrag’ och ‘indoeuropeiska’ (sistnämnda slagord ägnas till stor del åt att mana till försiktighet vid tillämpning av Dumézils teorier på Tolkiens värld).
• En av de medverkande i Dictionnaire Tolkien är Jean-Rodolphe Turlin, som också skrivit boken Promenades au pays des Hobbits: Itinéraires à travers La Comté de J.R.R. Tolkien. Titeln är faktiskt helt exakt: för fotgängarturisten i andanom beskriver Turlin sju vandringar i hobbitarnas Shire. Framställningen är ofta resonerande, och välförsedd med hänvisningar till både källor och sekundärlitteratur. Ortnamnsetymologi leder här och var till alltför långsökta funderingar — Stock har att göra med ord för ‘trästycke’, men namnet kan näppeligen betyda att det var en by med snickare — men bortsett från sådant är det en väl underbyggd bok.
• Efter att andra utgåvan av La lengua de los elfos: Una gramática para el quenya de J.R.R. Tolkien kom 2002 har en mängd ny information blivit tillgänglig, vilket föranledde Luis González Baixauli att hösten 2012 ge oss en tredje reviderad utgåva av sin spanska bok om högalviska. Det är framförallt kapitlen om verb och pronomen som reviderats.
• Didier Willis har redigerat Tolkien, le façonnement d’un monde, eller rättare sagt dess första volym Botanique & Astronomie (en volym om geografi ska följa), med nio bidrag av olika skribenter. De av texterna som förut publicerats på väven finner man här i förnyad form. Att djupdyka i ämnen som (botanik:) lebethron respektive (astronomi:) dvärgiskt nyår ger läsglädje åt tolkienianen.
• Titeln Do Balrogs Have Wings? and Other Pressing Questions (and Other Pressing Questions) låter som något liknande, och det rör sig om en samling texter som förut publicerats på väven. Men i det här fallet är texterna mer litteraturkritiska; vidare är det lika ofta Lewis som Tolkien det rör sig om. Författaren är en enda, Andrew Rilstone, som skriver intelligent och medryckande. Liksom Dickerson (se förra seminarierapporten) frågar han om Gandalf torterade Gollum; han kommer inte till någon bestämd slutsats, men har en del relevant att tillföra.
• En glädjande djupdykning i ett enda ämne görs av Mark Irwin i Pipe Smoking in Middle Earth: The Fellowship of the Smoke Ring. Han tappar alltså bort ett bindestreck i boktiteln, och han har förbisett vad Unfinished Tales berättar om Gandalfs och Sarumans rökning, men han har hittat ett intressant (påstått) Tolkien-brev på världsväven, och även skaffat fram uppgiften (från Adam Tolkien) att det alltid var briarpipor som Tolkien använde.
• Melanie Rost pekar i Masculinity in Tolkien på Tolkiens kritik mot såväl det hedniskt heroiska mansidealet som det ridderligt höviska.
• Som syntes redan i förra rapporten hade många av 2012-böckerna anknytning till The Hobbit. Så även C’era una volta… Lo Hobbit: Alle origine del Signore degli Anelli, en antologi redigerad av Roberto Arduini, Alberto Ladavas och Saverio Simonelli. Ett dussintal artiklar, några av dem tidigare publicerade på engelska, men de flesta skrivna för volymen. Som oväntad bonus återges i ett bihang de två dikter av Tolkien som Lin Carter 1965 publicerade i The Young Magicians: ”Once Upon a Time” och (andra versionen av) ”The Dragon’s Visit”; den förstnämnda åtföljd av en direktöversättning till italienska, den sistnämnda av en metrisk och rimmad översättning.
• Gli Hobbit visti da Tolkien av Ives Coassolo (som förut skrivit om Gandalf) är en bok på knappt hundra sidor, späckad med Tolkien-citat framförallt ur brev.
• I en brasiliansk liten bok på drygt fyrtio sidor, O Hobbit um amigo para seu filho: Os contos de fadas na educação das crianças, hävdar Marcus Pedrosa, som titeln säger, att The Hobbit är fostrande och bra för det uppväxande släktet.
• Som författare till The Unofficial Hobbit Handbook: Everything I Need to Know about Life I Learned from Tolkien står ”The Shire Collective”, vilket vill säga Peter Archer, Scott Francis och Jeff Gerke. Boken ger råd i hobbitska och midgårda ämnen som middagstal, balroger och gåtgissning; den är inte särdeles tungviktig.
• Företaget BookCaps producerar material till hjälp för till exempel den som pluggar till provet. Deras The Lord of the Rings Companion (Including the Hobbit) (med den ooriginella undertiteln The Unofficial Guide to Lord of the Rings) går igenom de båda böckernas teman och personer, och sammanfattar dem kapitel för kapitel. Innehållet kan även köpas i separata kompendier för The Hobbit och för The Lord of the Rings, och även separat för vart och ett av det senare verkets tre band. Detta material är anonymt, men från BookCaps kommer också The History of Middle-Earth: The Unofficial Guide to the Languages, People, and Books of Middle-Earth av Jennifer Warner. Utöver språken och folken, och böckerna man finner dem i, får hon även med historien och geografin på de knappt sjuttio sidorna. Tyvärr klämmer hon även in ett och annat helt ogrundat (som att variagerna i Khand härstammade från Númenor).
• Serien Quicklet: An Unofficial Guide är något liknande. Taryn Nakamura har satt ihop häftet om J.R.R. Tolkein’s The Hobbit (den missprydande felstavningen finns bara på omslaget).
• En helt annan sorts bok är The Real Middle-earth: Discovering the Origin of The Lord of the Rings av Michael Muhling. Hans tes är att Tolkien hämtade det mesta i sin bok från Abessinien. Att Tolkien uttryckligen avvisade kopplingen Gondor-Gondar förklarar Muhling med att om Auktorn inte ljög hade han troligen med tiden glömt bort sanningen.

Beregond hade sedan senast bedrivit forskning genom att besöka Nobelbiblioteket och granska nomineringen av Tolkien till 1961 års nobelpris som Lewis skickat in, och priskommitténs utlåtande om Tolkien och övriga nominerade. Eftersom det är möjligt att Tolkien kan ha nominerats fler gånger efter denna planerar Beregond att publicera sina rön på en vävsida, som sedan kan uppdateras med eventuella nyheter år för år, allteftersom arkivmaterialet blir tillgängligt.

Utifrån en fråga Beregond fått från en teologistuderande om paralleller mellan Denethor-Faramir och Abraham-Isak tittade vi på vad Tolkien i sina kommentarer till den fornengelska dikten Exodus säger om hur Abrahams påbörjade offer av Isak presenteras där. Det är tydligt att Tolkien funderat över det praktiska förfarandet, och att det skildras litet annorlunda i dikten jämfört med i Bibeln. (Att skalden talar om ett svärd snarare än en kniv är dock en likhet mellan dikten och Bibeln som skalden kände den, i Vulgata-versionen, där Nils-Lennart slog upp att ordet som används är gladius.)

Efter att vi bestämt höstens datum avrundades mötet.