17 november 2016

Återigen samlades fyra seminarister för samtal om Tolkien. Vi hade denna gång nästan inga publikationer att bekanta oss med, bara två halvårsböcker: Journal of Inklings Studies 6:2 innehöll (liksom numret före) ingen artikel om Tolkien, men recensioner av ett par böcker som seminariet haft uppe, och Mythlore 129 (höst/vinter 2016) gav inte heller så rik avkastning — en artikel sysselsatte sig med den materialistiska magikern hos Lewis och Tolkien, och en med Jacksons första tolkienfilmsvit.

Beregond hade lämnat in sin brevöversättning till förlaget Ersatz som ska ge ut den. För seminariet presenterade han nu en studie han gjort i samband med översättningen. På ett par ställen citeras nämligen i utgivarnoterna rader ur Bombadil-dikter, och för att översätta dem behövde han få en klarare uppfattning av Tom Bombadils karakteristiska versmått, som han funderat över förr utan att komma till botten med det. Nu hade han gått igenom de två Bombadil-dikterna i The Adventures of Tom Bombadil, gjort en skandering av varje rad och sorterat upp dem efter metrisk typ. Han bad nu övriga att skriva ner sina skanderingar av en Bombadil-dikt ur The Lord of the Rings, för att se om analyserna skulle sammanfalla. Det gjorde de inte. En intensiv diskussion utspann sig mellan Beregond och Nils-Lennart Johannesson: ska versmåttet ses som i grunden fyrfotat men dock med halv betoning på några av de svaga stavelserna, eller som i grunden sexfotat men med bara halv betoning på några av de starka stavelserna? De enades i vart fall om att beskrivningen behöver åtskilja två grader av betoning.

Till sist avslöjade Beregond hur han faktiskt översatt de i Letters förekommande Bombadil-raderna för att i rim och meter vara originalet trogen.

26 oktober 2016

Denna kväll fick se fyra samlas till seminarium.

Före sommaren hade Unquendors sjunde lustrum firats i Haag och Leiden. Beregond berättade om detta, och visade några ackvisitationer han gjort där.

Nederländska publikationer

  • 2015 års Lembas Extra har temat ”Unexplored aspects of Tolkien and Arda”. Den första och längsta av de nio artiklarna är av Franco Manni och Simone Bonechi och heter ”The Complexity of Tolkien’s Attitude Towards the Second World War”. En huvudtes i den är att medan skildringen av krig i The Silmarillion betingas av första världskriget betingas den i The Lord of the Rings av andra världskriget. En annan artikel, om ’black metal’ och Tolkien, är skriven av Tommy Kuusela, stundom seminariedeltagare här.
  • Häftet Tolkien and the Netherlands (2016) innehåller två texter. Först och längst är ”Tolkien and (the) Dutch” av Renée Vink, om Tolkiens nederländska kontakter och nederländsk Tolkien-reception; den följs av ”Tolkien’s Exceptional Visit to Holland” av René van Rossenberg, tidigare publicerad i akterna från centennialkonferensen i Oxford 1992.
  • Midden-aarde in vogelvlucht: alles over J.R.R. Tolkien (2012; förbättrat omtryck 2013) är också ett häfte, redigerat av Frank Wasmus och utgivet av Unquendor. Det ger vyer över Tolkiens verk, inspirationskällor och levnadslopp, hans skapade språk och historia; därtill en lista med hans böcker, en genomgång av filmer, spel och musik som grundas på hans verk, en presentation av Unquendor, samt hänvisningar för vidare studier. Ett duktigt försök att få in allt om Tolkien på fyrtio sidor!
  • Tolkien als reisgenoot (2016) av Gerrit Jan Zwier är en samling essäer av en författare som ofta har Tolkiens verk i tankarna.
  • Deltog man i lustrumets sindarinworkshop fick man ett häfte med uttalsanvisningar och några ord- och fraslistor, Sindarin for the Middle-earth Traveller (2016). Det är en av Elaran, Ekin Gören, gjord revision av ett motsvarande häfte från konferensen ”The Return of the Ring” 2012.

Andra böcker

  • J.R.R. Tolkien: Romantiker und Lyriker (2016) av Julian Eilmann bygger på hans doktorsavhandling och är en veritabel tegelsten på 528 sidor.
  • Förlaget Oloris ger ut en del tolkieniana, nu senast High Towers and Strong Places: A Political History of Middle-earth (2016) av historikern Timothy R. Furnish (rikt illustrerad av Anke Eißmann). Enligt plan ska denna bok följas av en om midgårda militärhistoria.
  • Någonting helt annat är An Elven Reckoning: A Year of Knits from the Last Homely House (2015): tolv stickmönster av Sarah Alderson, två för var och en av de alviska årstiderna, med vackra foton av de färdiga plaggen.

Efter sommaren hade Beregond varit på årets Oxonmoot, och i samband därmed även studerat Tolkien-manuskript på Bodleian Library ett par dagar, och rapporterade nu till seminariet utifrån sina anteckningar.

Sedan grubblade seminariet tillsammans med Beregond över knutar i översättningen av Tolkiens brev, inte minst frågan om du eller ni för you.

19 maj 2016

Tre seminarister mötte upp denna kväll.

Det har kommit en ny utgåva av Tolkiens föredrag om språkskapande, denna gång som egen bok, A Secret Vice: Tolkien on Invented Languages (2016), redigerad av Dimitra Fimi och Andrew Higgins. Efter en omfattande introduktion återger den sorgfälligt manuskripttexten i Bodleian Librarys arkivlåda MS Tolkien 24, vilket också innebär att föredraget inte får boken som helt sin egen: efter det presenteras folio 3–7 och 9 som en separat ”Essay on Phonetic Symbolism”, och därpå följer övriga sidor, däribland baksidorna av folio 44 och 45, som har tabeller med vad som ser ut att vara alvisk fonologi, och folio 46 med en version av dikten ”Narqelion”.

En vacker fjäder i hatten har redaktörsparet skaffat sig med upptäckten av när och var föredraget hölls (första och kanske enda gången): 29 november 1931 på Pembroke College, vid ett möte med Johnson Society. Sällskapets protokollsbok innehåller ett referat av vad Tolkien sade och den efterföljande diskussionen. Där framgår att materialet om språket ”Fonwegian”, som Christopher Tolkien utelämnade när föredraget gavs ut i The Monsters and the Critics and Other Essays, verkligen ingick i föredraget sådant det framfördes.

Utöver introduktionen och textmaterialet rymmer boken en ”Coda: The Reception and Legacy of Tolkien’s Invented Languages”.

Beregond hade sent omsider införskaffat de två föregående årens Tolkien Studies. Den från 2014, som är volym XI, lever till omfång (närmare 350 sidor) och inbindning upp till sina föregångare. Med den något slankare (275 sidor) volym XII bytte serien form från inbunden till pocket, men den betingar samma höga pris som de tidigare. Vardera volymen innehåller artiklar, åtta respektive sex stycken, följda av recensioner och årsöversikter. I den första recenserar Verlyn Flieger The Fall of Arthur, och bland mycket annat recenseras även Arda Philology 3 av John Garth.  I den andra recenserar Michael Drout Beowulf: A Translation and Commentary together with Sellic Spell, och bjuder då även på en katalog över Beowulf-materialet i Bodleian Library.

Tolkien: Redescubriendo el lenguaje del mito y la aventura (2014) inleder Pensamientos & Perspectivas, en serie temavolymer som fortsätter med Orwell, utopism, Mishima och Jünger. På drygt 275 sidor samlar redaktören Manuel Quesada inte mindre än tjugufyra texter om mannen och verket, bland annat i relation till traditionalism, distributism och ekologi.

En annan spansk samling som vi tittade på var J.R.R. Tolkien: El árbol de las historias (2015), redigerad av Pablo Gutiérrez Carreras, María Isabel Abradelo de Usera och Ignacio Armada Manrique: 230 sidor med sjutton artiklar om högst olika aspekter på ämnet. I en av dem dyker även här det ekologiska upp.

Och det ekologiska är också vad Susan Jeffers behandlar i den sista av böckerna på bordet, Arda Inhabited: Environmental Relationships  in The Lord of the Rings (2014). En beskrivning finns här.

14 april 2016

I skrivande stund finns uppgiften om deltagarantalet vid detta möte inte till hands. Men ett icke föraktligt antal publikationer att bese var i alla fall på plats.

Tolkiens bilder och kartor

The Art of The Lord of the Rings av Wayne G. Hammond och Christina Scull som vi talat om vid föregående seminarium låg nu på bordet. Att fördjupa sig i dess rika innehåll, inte minst vad gäller Midgårds geografi, skulle kunna fylla flera seminarier!

Ett foto av Tolkiens Beleriand-karta hade vi också framför oss; det fanns i weekendbilagan till Le Monde lördagen 7 juli 2012, där kulturdelen innehöll tre sidor om Christopher Tolkien och hans fars verk.

Böcker om Tolkien

  • J.R.R. Tolkien: Codemaker, Spy-master, Hero: an unauthorised biography (2015) bär författarnamnet Elansea, vilket även förlaget heter, och det syftar egentligen vidare på de två namn som anges som ”consultants”, Alex Lewis och Elizabeth Currie (varav ”L ’n C”). Denna bastanta bok (630 sidor inklusive register) ägnas åt den tes som framgår av första undertiteln: att Tolkien i ett okänt dubbelliv tjänstgjorde som brittisk hemlig agent. Eftersom det då ligger i sakens natur att alla spår sopats igen underbyggs tesen endast negativt, enligt modellen ’vad Tolkien gjorde de och de dagarna är okänt, så det var säkert något hemligt’ eller ’vad kan Tolkien annars haft för sig som gjorde att han inte blev fortare klar med The Lord of the Rings’? Resonemanget blir därmed svagt, men är klart och tydligt, och letar energiskt igenom Tolkiens tid och omvärld för att hitta indicier.
  • Ungefär lika spekulativ är Steve Ponty i Middle-earth in Magic Mirror Maps: . . . of the Wilderland in Wales . . . : . . . of the Shire in England . . . (2014; originalets ellipser). Om man alltså spegelvänder Tolkiens kartor så att öst blir väst och tvärtom, och helt bortser från skalan, ska man kunna finna att Tolkien hämtat sin geografi från England och Wales. Eller något i den stilen — Pontys framställning är inte alls klar.
  • För att växla till det mer gedigna så innehåller The Hobbit and History (2014), en antologi redigerad av Janice Liedl och Nancy B. Regin, tolv bidrag om olika element i The Hobbit och paralleller till dem i både historia och legender. Naturligtvis rör det sig mycket om medeltiden, men ”Dreaming of Eggs and Bacon, Seedcakes and Scones” av Kristen M. Burkholder citerar recept från senare århundraden (däribland ett på just seedcakes från 1747, som i kraft av sin ålder kanske ger ett auktoritativt svar på hur den termen bäst ska tydas?). ”Berserkers, Were-Bears and Ursine Parents: Beorn the Skin-Changer and His Ancestors” av Stefan Donecker ger referenser till artikeln om Beorn i Arda 1987.
  • Den 34e volymen i Cormare-serien från Walking Tree är en antologi redigerad av Martin Simonson, Representations of Nature in Middle-earth (2015). Sammanfattning av innehållet finns här.
  • Hither Shore 11 ([2015] för 2014) hade ett liknande tema, ”Nature and Landscape in Tolkien”. Sammanfattning av dess innehåll finns här.
  • Ett metaforiskt steg därifrån står E.L. Risden med sin monografi Tolkien’s Intellectual Landscape (2015). Det landskap han målar upp består både av texterna Tolkien forskade i och hans samtida litteratur — som Heart of Darkness och The Waste Land — men också de omgivningar han kan hamna i hos en nutida läsare, som filmen Excalibur och Edward Saids Orientalism.
  • I antologin Tolkien among the Moderns (2015), redigerad av Ralph C. Wood, är det litet oväntat Platon som är först ut att jämföras med Tolkien, och längre fram är det Cervantes tur. Mer modernt blir det dock med Nietzsche, James Joyce, Iris Murdoch och Emmanuel Levinas. Innehållsförteckning här.
  • Maria do Rosário Monteiro kom 1992 ut med J. R. R. Tolkien The Lord of the Rings: A Viagem e a Transformação. Nu förelades hennes nyare bok A Simbólica do Espaço em O Senhor dos Anéis de J. R. R. Tolkien (2010). (Elektroniskt kan man hämta bägge verken på Academia.edu.)
  • J.R.R. Tolkien: A Life Inspired (2014) är en mycket kondenserad biografi av Wyatt North, som driver ett eget katolskt förlag, men inte betraktar Tolkien genom några konstlat fromma glasögon.
  • The Hobbit Novel Literature Unit Study and Lapbook (2009) av Teresa Lilly innehåller övningar och aktiviteter utifrån The Hobbit för elever i årskurs 2 till 6.

Böcker delvis om Tolkien

  • Den kunnige Colin Duriez har skrivit boken Bedeviled: Lewis, Tolkien and the Shadow of Evil (2015). Det är stor övervikt för Lewis i innehållet, men ett av de tolv kapitlen handlar om The Lord of the Rings och det sista utforskar salighets- och paradisteman i Lewis böcker om Narnia och Tolkiens om Midgård.
  • Bidragen i antologin Baptism of Fire: The Birth of the Modern British Fantastic in World War I (2015), redigerad av Janet Brennan Croft, delas upp i två avdelningar, en om Inklingarna och en om övriga. Sex av de tio bidragen i Inklings-avdelningen ägnas åt Tolkien, och ett åt Lewis och Tolkien.
  • Lykke Guanio-Uluru (professor i Bergen) har skrivit Ethics and Form in Fantasy Literature: Tolkien, Rowling and Meyer. Det hon vill studera är etik i bästsäljande litteratur, men hon kastar också ett öga på struktur och stil.
  • Studies in Arthurian Literature from its Origins to the Present är en antologi helt på japanska och har egentligen ett japanskt namn, men titeln citeras här från en sida med en översatt innehållsförteckning. Det för oss relevanta bidraget, skrivet av Yoko Hemmi, heter där ”Arthurian Romances and J.R.R. Tolkien: Aval(l)on and Eressëa”.

19 november 2015

Åter ett möte med tre deltagare. Denna gång hade vi nästan inga böcker att titta på. En av oss hade fått sitt exemplar av den nyutkomna The Art of The Lord of the Rings av Hammond & Scull levererat, men hade inte fått med sig det till seminariet. Han rapporterade dock att volymen bland mycket annat innehöll ett flertal kartor.

Ett exemplar av den tryckta midgårdskartan ur The Lord of the Rings som annoterats av Tolkien själv och av Pauline Baynes när hon skulle göra den illuminerade kartaffischen som kom ut 1969 fanns till salu från Blackwell’s Rare Books i Oxford, som visat den för allmänheten och även tillhandahållit en transkription av annoteringarna. På det franska vävnästet Tolkiendil finns också en utförlig analys. Sedermera förvärvades kartan av Bodleian Library.

I nr 126 av Mythlore, som kom tidigare under året, fanns det fyra artiklar om Tolkien, och i nr 127 hela sex stycken (av sju). I Journal of Inklings Studies 5:2 fanns det två stycken.

En ny bok hade dock Beregond med sig, med den långa titeln A Hobbit, a Wardrobe, and a Great War: How J.R.R. Tolkien and C.S. Lewis Rediscovered Faith, Friendship and Heroism in the Cataclysm of 1914–1918. Författaren heter Joseph Loconte; titeln verkar täcka innehållet väl.

Resten av seminariet ägnades åt kvistigheter Beregond stött på i översättandet av Tolkiens brev, inte minst vad som mer exakt menas med frasen ”the older art of the reading ’mime’” i brev 194. Seminariet letade ledtrådar med Google, och gjorde den märkliga upptäckten att detta locus tycktes ha varit excerperat under mimeOxford English Dictionary, men försvunnit därifrån. Någon säker uttydning uppnåddes inte.

15 oktober 2015

Denna gång kom det tre till seminariet.

Åke Bertenstam hade sökt igenom förlaget Cambridge Scholars katalog och storhandlat. Ett par av deras Tolkien-anknutna volymer har denna blogg redovisat tidigare (Truths Breathed Through Silver och Middle-earth and Beyond). Men inte dessa:

  • The Mirror Crack’d: Fear and Horror in J.R.R. Tolkien’s Major Works (2008) torde visserligen ha passerat seminariet tidigare, men innan bloggen började. Det är en samling uppsatser redigerad av Lynn Forest-Hill.
  • Re-Embroidering the Robe: Faith, Myth and Literary Creation since 1850 (2008), en samling redigerad av Suzanne Bray, Adrienne E. Gavin och Peter Merchant, innehåller två bidrag om Tolkien.
  • Boken Culture, Communion and Recovery: Tolkienian Fairy-Story and Inter-Religious Exchange (2012) är skriven av Alana M. Vincent.
  • Barbara A. Heavilin behandlar Tolkien i ett kapitel i sin bok From an Existential Vacuum to a Tragic Optimism: The Search for Meaning and Presence of God in Modern Literature (2013).
  • I de två volymerna C. S. Lewis and the Inklings: Discovering Hidden Truth (2012) och C. S. Lewis and the Inklings: Reflections on Faith, Imagination, and Modern Technology (2015) publiceras bidrag från konferenser ordnade av C.S. Lewis and Inklings Society (efter dem som resulterade i Truths Breathed Through Silver), bägge redigerade av trion Salwa Khoddam, Mark R. Hall och Jason Fisher.

Volymer från andra förlag, alla från 2015, hade vi också att bese:

  • Under sommaren kom Parma Eldalamberon 22, med nya originaltexter om dels det feanoriska alfabetet, dels verbsystemet i quenya.
  • Aktuellast av allt var förstås bokutgåvan av Tolkiens The Story of Kullervo, som kommit i augusti. Enligt vad Verlyn Flieger skriver i förordet är texten översedd och rättad. Hon har gett den en längre introduktion, och den illustreras med bilder av några manuskriptsidor. Inför utgivningen blev Beregond intervjuad i P1-morgon, vilket man kan höra här.
  • I augusti utkom även en ny utökad upplaga av Stuart Lees och Elizabeth Solopovas The Keys of Middle-earth: Discovering Medieval Literature Through the Fiction of J.R.R. Tolkien. Boken är ju intressant inte minst för att den rätt flitigt citerar ur Tolkiens opublicerade filologiska papper.
  • Tolkien Society håller årligen en seminariedag. Akterna från 2009 har nu redigerats av Ian Collier och givits ut med konferenstemat som titel, Journey & Destinations.
  • Who Was J.R.R. Tolkien? är en biografi för barn av Pam Pollack och Meg Belviso.
  • ‘There Were Giants In Those Days…….’: A J.R.R. Tolkien and C.S. Lewis Walking Tour of Oxford berättar både om de två männen och om olika colleges och institutioner i Oxford. Författare till häftet är Laurence Hughes.
  • The Fellowship: The Literary Lives of the Inklings: J.R.R. Tolkien, C.S. Lewis, Owen Barfield, Charles Williams är en 640-sidors volym av Philip Zaleski och Carol Zaleski. Den har fått beröm som ”readable” men är möjligen inte vederhäftig i varje detalj.
  • Colin Duriez nya bok The Oxford Inklings: Lewis, Tolkien and Their Circle är då förmodligen mer att lita på.
  • Värdefull för den Inklings-intresserade är också C. S. Lewis and His Circle: Essays and Memoirs from the Oxford C.S. Lewis Society i redaktion av Roger White, Judith Wolfe och Brendan Wolfe.

I sin jakt på äldre skrifter om Tolkien hade Beregond som eftertraktat byte hemfört Kreacje Świata sensów: szkice o współczesnej powieści angielskiej av Andrzej Zgorzelski från 1975, som har ett kapitel om Tolkien.

Efter att ha gått igenom dessa alster utsattes seminariet för Beregonds frågor om hur diverse akademiska termer i Tolkiens brev bäst ska översättas till svenska.

7 maj 2015

Det blev fyra deltagare den här gången.

I oktober 2014 lade Markus Altena Davidsen fram en avhandling vid Leidens universitet, The Spiritual Tolkien Milieu: A Study of Fiction-based Religion. Tommy Kuusela avser att läsa den och rapportera till ett kommande seminarium. (En fyllig sammanfattning finns här.)

Nils-Lennart Johannesson hade fått en festskrift tillägnad sig, From Clerks to Corpora: Essays on the English Language Yesterday and Today, som bland annat innehåller två artiklar om Tolkien. Skriften beskrivs här.

Det fanns periodika (av varierande frekvens) att ta upp:

  •  Lembas Extra 2015 hade kommit ut i april med nio artiklar på temat ”Unexplored aspects of Tolkien and Arda”, bland dem Tommy Kuuselas ”‘Dark Lord of Gorgoroth’: Black Metal and the Works of Tolkien”.
  • Ut i april hade även Journal of Inklings Studies volym 5 nr 1 kommit, med en artikel om Tolkien och tre recensioner av böcker om Tolkien (innehållsförteckning här).
  • Den länge väntade tredje volymen av La Feuille de la Compagnie, som utkommit i slutet av 2014 med titeln J.R.R. Tolkien, l’effigie des Elfes, innehöll en utgåva av flera texter av Tolkien, ”Fragments on Elvish Reincarnation”. Det är fråga om dels några texter som publicerades i Morgoth’s Ring, dels några som här publiceras för första gången. Materialet finns på vänstersidorna 94–158, med fransk parallellöversättning på högersidorna 95–159. Michaël Devaux har redigerat såväl fragmenten som den 500-sidiga volymen i dess helhet (beskrivning och innehållsförteckning här).

Och som oftast en hög med böcker:

  • John Rateliff har koncentrerat sitt storverk The History of The Hobbit i kortversionen A Brief History of The Hobbit (2015), som dock ändå omspänner nästan 600 sidor.
  • Vincent Ferré har skrivit Lire J.R.R. Tolkien: Tout ce que vous ne savez pas encore sur Le Seigneur des Anneaux (2014). Den handlar inte alls bara om The Lord of the Rings; den tar först upp aspekter av Tolkiens verk, bland annat filologiska, sedan receptionshistorien och slutligen verkens återspeglingar av medeltiden.
  • Samlingen Perilous and Fair: Women in the Works and Life of J.R.R. Tolkien (2015), redigerad av Janet Brennan Croft och Leslie A. Donovan innehåller (som synes här) en introduktion och fjorton artiklar. Särskilt intressant är ”The Missing Women: J.R.R. Tolkien’s Lifelong Support for Women’s Higher Education” av John Rateliff.
  • Andra läsvärdheter finner man i The Hobbit and Tolkien’s Mythology: Essays on Revisions and Influences (2014), redigerad av Bradford Lee Eden, en samling med femton artiklar (förteckning här).
  • The Hobbit Party: The Vision of Freedom That Tolkien Got, and the West Forgot (2014) har duon Jonathan Witt och Jay W. Richards gjort ett allvarligt försök att analysera Tolkiens tankar ur politisk synvinkel.
  • Devin Brown, som tidigare skrivit om The Hobbit, berättar i Tolkien: How an Obscure Oxford Professor Wrote The Hobbit and Became the Most Beloved Author of the Century (2014) om Tolkiens liv fram till publikationen av The Lord of the Rings.
  • Deke Parsons har skrivit en bok om ämnet J.R.R. Tolkien, Robert E. Howard and the Birth of Modern Fantasy (2015).
  • Francis Valéry har skrivit om det besläktade ämnet De H.P. Lovecraft à J.R.R. Tolkien (2014).
  • Det lilla häftet Bilbo le Hobbit — J.R.R. Tolkien (2013) innehåller basfakta sammanställda av Hadrien Seret, närmast till hjälp för elever som ska läsa Tolkiens bok i skolan.
  • The Writing of Middle Earth (2012) av H.L. Fourie förklarar elementärt de engelska runorna i The Hobbit, cirth, gondolinrunor och tengwar. Den är dock inte tillförlitlig i alla detaljer.
  • Sabri Gürses har i Tolkien’in Ağacı (‘Tolkiens träd’; 2013) samlat sju turkiska översättningar av texter som förut publicerats på engelska på olika ställen (en av dem är ett urval passager ur Tolkiens brev).
  • Τόλκιν: Ο θαυμαστός κόσμος της Μέσης Γης (‘Tolkien: Midgårds underbara värld’; 2012) av Manolis Parousis visade sig vara en omarbetad upplaga av författarens tidigare bok Τόλκιν: Τα πλάσματα και οι μύθοι της Μέσης Γης från 2003.
  • Nr 76 av den franska tidskriften Bifrost (oktober 2014) hade ”J.R.R. Tolkien: Voyages en Terre de Milieu” som tema för ett avsnitt med sex artiklar på sidorna 122–179.
  • Kokboken Kochen wie die Halblinge: Von der schönsten Kunst (2014) av Patzy Llaleena (kanske en pseudonym, för det uppges också att texten är av Eva Gramß, Matthias Gramß och Tara Tobias Moritzen) är trevligt illustrerad med hobbitaktiga bilder, och har också ett flertal svamprecept.
  • The Hobbit Cookbook (2013) av S.A. Martel har avdelningar med recept även för andra av Tolkiens folk än hobbitar, men det hela tycks grundas mest på lösa associationer.

Beregond hade också lyckats fylla en lucka i sin samling då han fått tag på den av Jakub Z. Lichański redigerade samlingen J.R.R. Tolkien — recepcja polska: studia i eseje (1996).

20 november 2014

Till detta möte kom fyra deltagare, men vi kunde denna gång inte vara på engelska institutionen, utan Tommy Kuusela ordnade en annan universitetslokal åt oss.

För ovanlighetens skull hade vi heller ingen egentlig bokhög framför oss. Men vi hade utgåvan av Tolkiens översättning av Jona bok. Versionen i den färdiga The Jerusalem Bible, är överarbetad av dess redaktörer, men Journal of Inklings Studies volym 4 nr 2 (oktober 2014) innehöll Tolkiens originalversion, åtföljd av en utförlig och faktafylld presentation av Brendan N. Wolfe.

Bloomsburys katalog Important Books and Works on Paper Including a Collection of Edward Gordon Craig, till en auktion som hållits 13 november, förtecknar flera böcker med Tolkiens signatur och visar ett brev från honom till Fay Darrington 1972, men också en dikt om Aredhel nedklottrad på ett vykort — tyvärr är den dikten av allt att döma en förfalskning (och drogs bort från auktionen).

The Essence of Colour: The Art of Queen Margrethe II kommer flerstädes in på drottningens Tolkien-illustrationer, särskilt i artikeln ”The Queen and the Fairy Tale”, och reproducerar flera stämningsfulla akvareller ur serien ”Landscapes for Lost Legends”: oetiketterade men oftast identifierbara Silmarillion-scener.

Tommy Kuusela berättade att han skrivit en artikel om Tolkien och ‘black metal’ som ska publiceras i Lembas Extra 2015. Han har också varit konsulterad för ett inslag om Tolkien-konst som ska komma i tidskriften Bild och bubbla.

Ovanpå den påbörjade Letters-översättningen hade Beregond fått möjlighet att publicera en svensk översättning av Tolkiens dikt Bilbo’s Last Song. Seminariet granskade den senaste (nästan slutliga) versionen av hans översättning och gav synpunkter på den.

23 oktober 2014

Fem seminarister samlades till detta möte.

Beregond förtalte den stora nyheten att han efter mångårigt lirkande förvärvat översättningsrättigheterna till Letters of J.R.R. Tolkien, och nu var i färd att påbörja översättandet.

När han var i Oxford för höstens Oxonmoot hade Beregond i Bodleian Library gått igenom Tolkiens papper om den fornengelska text som kallas Ormulum, och kunde nu ge en översikt av de papperen. Nils-Lennart Johannesson har särskilt studerat Ormulum och berättade mer om den för oss.

En punkt på Oxonmoot-programmet var att Paula Coston (född Iley) berättade om den brevväxling hon som barn haft med Tolkien. Det gjorde hon också i augustinumret av Writing Magazine, som Beregond förevisade.

Åke Bertenstam rapporterade att han börjat arbeta på en uppdatering av A Chronological Bibliography of the Writings of J.R.R. Tolkien, som varit orörd sedan 2003. (Uppdateringen gjordes sedan 28 december 2014.)

Åke hade också hittat Tolkien-inslag i olika böcker:

  • ”Reviving ‘Dead’ Metaphors: Images of Evil in J. R. R. Tolkien’s The Lord of the Rings” av Joanna Podhorodecka, i Fictions and Metafictions of Evil: Essays in Literary Criticism, Comparative Literature and Interdisciplinary Studies, redigerad av Grażyna M. T. Branny och J. Gill Holland (2013).
  • ”Story Matters: Story and its Concept in Tolkien and Pratchett” av Margarida McMurry, i Collision of Realities: Establishing Research on the Fantastic in Europe, redigerad av Lars Schmeink och Astrid Böger (2012).
  • Boken Magnificent Houses in Twentieth-Century Euopean Literature av Hugo G. Walter (2012) ägnar fyrtio sidor åt Tolkien.
  • ”Writing into the Gap: Tolkien’s Reconstruction of the Legends of Sigurd and Gudrún” av T.A. Shippey, i Revisiting the Poetic Edda: Essays on Old Norse Heroic Legend, redigerad av Paul Acker och Carolyne Larrington (2013). Detta är en lätt reviderad version av Shippeys recension av The Lay of Sigurd and Gudrún i Tolkien Studies 7 (2010).

Måns Björkman hade först av de närvarande anskaffat den rikt kommenterade utgåva av The Adventures of Tom Bombadil som Christina Scull och Wayne Hammond stått för, och denna granskades nu av seminariet. Särskilt intressant är naturligtvis att de i kommentarerna tagit med andra, äldre och nyare, besläktade dikter av Tolkien, och även det fragment som finns av en prosaberättelse om Tom Bombadil från 1920-talet.

(På detta möte borde vi också ha betittat den på försommaren utkomna editionen av Tolkiens Beowulf-översättning, Beowulf: A Translation and Commentary Together With Sellic Spell. Om så skedde famgår det dock inte av anteckningarna.)

Beregond hade anskaffat diverse andra böcker:

  • John Garth har författat ett mycket intressant häfte, Tolkien at Exeter College: How an Oxford Undergraduate Created Middle-earth, Det är en omarbetad och utvidgad version av hans artikel ”Tolkien, Exeter College, and the Great War” i Tolkien’s The Lord of the Rings: Sources of Inspiration (red. Stratford Caldecott och Thomas Honegger; Walking Tree, 2008), med nya fakta och nya bilder. Inte minst får man nu hela texten till Tolkiens målande protokoll från mötet i Stapeldon Society den 1 december 1913. Häftet är (fast detta inte framgår) utgivet av Exeter College 2014.
  • Paulo Cristelli är brasilian med intresse för historiens förhållande till litteraturen. Hans J.R.R. Tolkien e a crítica à modernidade (2013) bygger på en akademisk avhandling i historia.
  • Anglo-Saxon Community in J.R.R. Tolkien’s The Lord of the Rings (2014) är bokversionen av en doktorsavhandling av Deborah A. Higgens, skriven medan hon 2010–2014 var direktor för C.S. Lewis Study Centre på ”The Kilns”.
  • Med inte mindre än tjugoen bidrag är Tolkien in the New Century: Essays in Honor of Tom Shippey (2014) en imponerande samling, och den har inte mindre än fem redaktörer: John Wm. Houghton, Janet Brennan Croft, Nancy Martsch, John D. Rateliff och Robin Anne Reid. (Innehållsförteckning här.)
  • Ännu mer imponerande är A Companion to J.R.R. Tolkien (2014), redigerad av Stuart D. Lee. Den försöker att i trettiosex artiklar av utvalda författare ge en heltäckande översikt av ämnet. (Man måste klicka på ”See more” under ”Table of Contents” för att se hela innehållsförteckningen här.)
  • Theresa Freda Nicolay har skrivit vad som väl är den första monografin över Tolkiens förhållande till samtida som Eliot, Fitzgerald och Woolf, Tolkien and the Modernists: Literary Responses to the Dark New Days of the 20th Century (2014).
  • Macht/Phantasy: Eine Betrachtung zu J.R.R. Tolkiens Der Herr der Ringe (2014) av Michael Niehaus är en undersökning av ‘makt’ i Tolkiens bok, såväl fantasins makt att skapa en sekundärvärld, som skildringen av makt i den världen — skillnaden mellan god och ond makt, magisk makt och så vidare.
  • En ny volym av Mark T. Hooker, The Tolkienæum: Essays on J.R.R. Tolkien and His Legendarium (2014) är liksom hans tidigare en brokig samling korta uppsatser om allt möjligt i Tolkiens verk, och anknytningar till fenomen i annan litteratur, till walesiska språket, med mera.
  • Tolkien-specialförlaget Walking Tree ger ut antologier i hög fart. En som kom 2012 men inte hamnat på vårt bord förrän nu är Sub-creating Middle-earth: Constructions of Authorship and the Works of J.R.R. Tolkien, redigerad av Judith Klinger. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
  • Enligt titeln är det inte Tolkiens verk som behandlas i samlingen Picturing Tolkien: Essays on Peter Jackson’s The Lord of the Rings Film Trilogy (2011), men i praktiken har flera av bidragen ändå något att säga därom. (Innehållsförteckning här.)
  • Motsatsen gäller Psychische groei en individuatiesymboliek in Tolkiens ”In de Ban van de Ring” (2008) av Karen M. Hamaker-Zondag. Här utgår varje avsnitt från en scen i filmen (scenens nummer i den oförlängda DVD-versionen anges).
  • Tolkien’s Sacramental Vision: Discerning the Holy in Middle Earth (2014) är skriven av litteraturprofessorn Craig Bernthal, och har avsnitt om ”Mythopoeia”, om den moraliska problematiken i att Galadriel (med Nenyas makt) påverkar tiden i Lothlórien, och mycket annat.
  • En betydligt ytligare kristen Tolkien-kommentar finner man i The Ring of Truth: Truth and Wisdom in J.R.R. Tolkien’s The Lord of the Rings (2004) av Joseph E. O’Day.
  • Stefano Giannatempo ger i Il vangelo secondo Tolkien: Dalla Terra di Mezzo alla teologia pop (2014) en italiensk protestantisk läsning av Tolkien.
  • Liksom O’Days bok är J.R.R. Tolkien: Leben und Werk av Dieter Petzold från 2004. Den är omarbetning av J.R.R. Tolkien: Fantasy Literature als Wunscherfüllung und Weltdeutung (1980).
  • Arne Zettersten har översatt sin bok om Tolkien (Tolkien – min vän Ronald och hans världar (2008)) till engelska, och den kom ut 2011 som J.R.R. Tolkien’s Double Worlds and Creative Process: Language and Life.
  • Band 10 av årsskriften Hither Shore, för 2013, samlar tretton bidrag från ett Tolkien Seminar i Aachen, samt en ytterligare uppsats, över temat Tolkien-adaptioner. Det handlar mycket om filmatiseringarna, men även om radiodrama och spel.
  • Tolkien-illustratören Octo Kwan har en omisskännligt egen stil. En samling av hans verk kom ut i april 2014 (fast dateringen inte tycks framgå i boken) under titeln The Hobbit: An Art Book. Dock är det inte bara The Hobbit som illustreras, utan också The Lord of the Rings och The Silmarillion. Boken inleds med förord och ett par texter om Octo och hans konst. All text ges både på kinesiska och på engelska.
  • En svårbeskrivlig slags konstbok är Return of the Imagination: J.R.R. Tolkien’s Other Worlds (2004) av Shari G. Grant. På de flesta sidor finner man bildmontage av foton och målningar/teckningar, rubricerade med namn på personer eller varelser ur Tolkiens verk. Här och var finns också korta texter, ofta beskrivningar av platser i Oxford med anknytningen till Tolkien och/eller Lewis.
  • The Mordor Collective, bestående av Peter Archer och Scott Francis, har skrivit The Unofficial Middle-earth Monster’s Guide: Hunt Hobbits, Hoard Treasure and Embrace Your Villainous Nature (2013). I den kan man bland annat ta del av crebains spionerimanual.
  • Som nämnt i rapporten från årets marsmöte finns boken av Medić nu tillgänglig även på sitt serbiska nationalspråk. Čuvari palog kraljevstva: Velika drama Srbije u romanu ”Gospodar prstenova” DŽ.R.R. Tolkina anger 2013 som copyrightår, men lär ha givits ut i februari 2014.
  • The Lord of the Rings Trilogy: The Language Inside (odaterad, men från 2014) av Duncan Scott förtecknar i princip alla ord i boken och ger sidreferenser (till en envolymsupplaga). I praktiken har sammanställningen gjorts maskinellt och tillsynes utan korrekturläsning. Dels har detta skapat en del märkliga spökformer, dels saknas mellanrum eller kommatecken mellan sidnumren. Det kan alltså se ut så här: ”Thooden Thengel’s 90310511052157316991700”.
  • En maskingjord bok visade sig också den odaterade J.R.R. Tolkien 192 Success Facts: Everything You Need to Know About J.R.R. Tolkien av Lori Lancaster vara. Texter som måste ha skördats från världsväven med någon oprecis sökning, i slumpmässig ordning. För förlaget Emereo Publishing varnas.

15 maj 2014

Denna gång samlade seminariet fyra deltagare.

Tommy Kuusela hade tittat litet på Åke Ohlmarks liv och verk, utöver Tolkien-översättandet. Ohlmarks var synnerligen produktiv, det finns över 200 böcker som han författat eller översatt. Han har också berättat om sitt liv i flera memoarböcker (I paradisetDrömfabrikenDoktor i LundEfter mej syndafloden). Hans doktorsavhandling var Heimdalls Horn und Odins Auge, eller rättare sagt detta arbetes första bok, Heimdallr und das Horn (1937), med många hänvisningar till bok två, som dock aldrig såg dagens ljus. Avhandlingsopponent var Dag Strömbäck. Kuusela tror att Ohlmarks Studien zum Problem des Schamanismus (1939) eventuellt var tänkt att underminera resonemang som Strömbäck fört. Avhandlingen recenserades kritiskt av Birger Pering i Arkiv för nordisk filologi 54 (1939), med genmäle från Ohlmarks i samma nummer. Det mesta Ohlmarks skrivit är populärvetenskap i skilda fack, till exempel Gravskeppet som Kuusela tycker är rätt bra. Vad han kunde bäst var fornisländska.

En annan deltagare hade upptäckt att Christoffer Gehrmanns magisteruppsats Translation Quality Assessment från 2011 (text här) ägnas åt just Ohlmarks översättning av The Lord of the Rings.

För egen del hade Kuusela publicerat en ny artikel, ”In Search of a National Epic: The use of Old Norse myths in Tolkien’s vision of Middle-earth” i den elektroniska tidskriften Approaching Religion. Texten finns här.

Som vanligt tittade vi också på ett antal papperspublikationer (utkomna 2014, om inte annat anges).

  • En hel del av innehållet från vävnästet Middle-earth Science Pages, där publicerat under namnet Lalaith, har nu gjorts om till bokform och givits ut under pseudonymen och förlagsnamnet Codex Regius, som uppges tillhöra ett par äkta makar (från respektive Tyskland och Slovenien). Hittills var det fyra volymer:
    • Middle-earth Seen by the Barbarians är ett verk i två volymer, The Indigenous Peoples of Eriador and Gondor och The Lost History of the Men of Darkness. Trots titeln är perspektivet snarare läsarens/historikerns. Här samlas och systematiseras relevanta upplysningar ur Tolkiens texter.
    • I Words of Westernesse: Tolkien’s Languages of Men of Hobbits tar förstås adûnaiskan upp det mesta utrymmet, men här samlas och systematiseras också vad Tolkien sagt om väströnan och de besläktade språken.
    • The Moon in ‘The Hobbit’: Phases and Seasons in J.R.R. Tolkien’s ‘The Hobbit’ reder noggrant ut sitt komplicerade ämne. En bok man vill ha papper och penna till hands när man läser, för att kunna ställa upp kalkylerna själv och kontrollera.
  • En ny seriös biografi, Tolkien av Raymond Edwards, försöker integrera allt vi efter Carpenters biografi fått veta om Tolkiens skrivande, och många andra data som framkommit.
  • Nu hade också andra volymen av Tolkien, le façonnement d’un monde, med titeln Astronomie & Géographie, kommit ut, liksom den förra redigerad av Didier Willis, och även denna med mycket gediget innehåll. Den innehåller tre artiklar om astronomi och tolv om geografi, de flesta nyskrivna, men någon tryckt tidigare, några översatta från engelska och någon först framlagd som akademisk uppsats. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
  • Patrick Curry har genom åren skrivit många förträffliga texter om Tolkiens verk, och förträffligt nog har nu förlaget Walking Tree samlat fjorton av dem i volymen Deep Roots in a Time of Frost: Essays on Tolkien. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
  • Hela tjugoen essäer av J.S. Ryan, plus ett appendix, hade Walking Tree redan 2013 samlat i volymen In the Nameless Wood: Explorations in the Philological Hinterland of Tolkien’s Literary Creation. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
  • Sin engelska titel till trots är The Lord of Tolkien (2013) av Bart Willemen en bok på nederländska. Den har undertiteln Het innerlijke vuur van de schrijvers van The Hobbit en The Lord of the Rings, och handlar om Tolkiens katolskt kristna åskådning, som Willemen sätter i ett historiskt och biografiskt sammanhang.
  • Le preghiere della Terra di Mezzo (2012) återger och analyserar Roberto Fontana de översättningar till quenya Tolkien gjorde av flera traditionella böner, men jämte dessa också (”forse un po’ presuntuosamente, ma sempre nell’ottica di grande rispetto e di ammirazione per la molteplice creativitá di J.R.R. Tolkien”, enligt förordet) några egna översättningar av samma slag. Han har då också kompletterat Tolkiens ofullbordade quenyaversion av lauretanska litanian.
  • In te c’è piú di quanto tu creda: L’avventura umana secondo Tolkien ne Lo Hobbit (2013) är en tunn bok bestående av korta texter (en sida eller två) av olika skribenter om ämnen ur The Hobbit, interfolierade med illustrationer. Redaktör är Roberta Tosi.
  • Betydligt tjockare är Difendere la Terra di Mezzo (2013) av Wu Ming 4, och innehållet sveper över verk av Tolkien både inom och utom legendariet, såväl som över hans avtryck i samtidskulturen. Som bihang omtrycks en av Tom Shippeys essäer.
  • 2013 kom också J.R.R. Tolkien: Tradizione e modernitá nel Signore degli Anelli av Stefano Giuliano, en omarbetad version av hans Le radici non gelano från 2001.
  • Ovannämnda Wu Ming 4 har även översatt ”The Homecoming of Beorhtnoth”; det får man veta i J.R.R. Tolkien: La bibliografia italiana dal 1967 ad oggi (2013) av Oronzo Cilli, som alltså förtecknar utgåvor av Tolkiens verk i italienska översättningar 1967–2013.
  • En några år gammal publikation avslutade den italienska sviten: nummer 16 av tidskriften Nugae från 2008, som var ett temanummer om Tolkien och fantasy.
  • Sindarin-English & English-Sindarin Dictionary (2013), utgiven på eget förlag av J-M Carpenter, bygger främst på Hiswelókes sindarinlexikon, med tillägg av ord ur Words, Phrases and Passages (i Parma Eldalamberon 17).
  • Inför Tolkien in 60 Minuten (2013) av Michael Fuchs-Gamböck och Thorsten Schatz kan man undra hur man ska hinna ta in 110 sidor på 60 minuter, även om boken visserligen är i litet format. Lyckligtvis klaras det mesta av på de 50 första sidorna, resten ägnas åt filmatiseringarna.
  • The Fairy Way of Writing: Shakespeare to Tolkien (2013) är en intressant bok av Kevin Pask, där sista kapitlet handlar om Tolkien.
  • Årsskriften VII innehöll dock i sitt senaste nummer (volym 30, märkt 2013, men nog tryckt 2014?) ingen artikel om Tolkien.

Beregond hade också kommit över några rara småskrifter av äldre datum. Michael Moorcocks kända anti-Tolkien-utgjutelse Epic Pooh trycktes första gången som en British Fantasy Society Booklet 1978. I samband med publiceringen av The Silmarillion 1977 utgav Houghton Mifflin också The Silmarillion by J.R.R. Tolkien: A Brief Account of the Book and Its Making av Christopher Tolkien. Redan 1973 gav Pendragon Press i Portland ut Ursula LeGuins From Elfland to Poughkeepsie, där hon citerar Tolkien som föredömlig stilist. Dessa tre häften kunde vi nu studera.

(Första volymen av Arda innehöll en svensk översättning (av Hanna Bergstrand) av Christopher Tolkiens redogörelse. Den gjordes från ett original i enklare form som Gebers förlag fick från Allen & Unwin som pr-material och lämnade vidare.)

« Older entries