16 mars 2017

mars 28, 2017 den 2:07 f m (Uncategorized)

Seminariet samlade denna kväll fem medlemmar, och ägnade sig nästan helt åt att gräva sig igenom en hög med böcker. En viktig bok som kommit sedan senast, Verlyn Fliegers edition av The Lay of Aotrou and Itroun, kom inte med den här gången, men det fanns mycket annat.

Av Tolkien

• Hösten 2016 gavs Leaf by Niggle för första gången ut som egen bok. Boken har en introduktion av Tom Shippey.
• I Bloomsbury Auctions katalog Modern First Editions, English and Continental Literature & History, Economics & Law för en auktion 13 mars 2008 avbildas två brev från Tolkien: ett till Burchfield — svårläst för att bilden är liten, men det är daterat 11 juni 1972 — och ett till Ingrid Pridgeon i augusti 1968 — man får se andra sidan, och beskrivningen citerar från första sidan.
• I katalogen Continental and English Literature & Manuscripts and Modern First Editions från samma firma avbildas ett vackert präntat kort från Tolkien till miss J.W.M. Moore, som tydligen var en student, 4 juli 1952. Auktionen hölls 12 maj 2011 men katalogen saknas (än så länge) i Tolkien Collector’s Guides förteckning över Bloomsbury-kataloger.

Om Tolkien: det viktigaste ifjol

• The Return of the Ring: Proceedings of the Tolkien Society Conference 2012 är alltså akterna från den stora konferensen i Loughborough, som publicerades 2016 i två volymer redigerade av Lynn Forest-Hill. Totalt trettiosex bidrag av genomgående hög relevans; de förtecknas här.
• Det senaste från Walking Tree är Laughter in Middle-Earth: Humour in and Around the Works of JRR Tolkien , redigerad av Thomas Honegger och Maureen Mann (2016); beskrivning och artikelsammanfattningar här.
• Hither Shore årgång 12 (för 2015, utgiven 2016) med temat ”Tolkien’s On Fairy-stories” bjuder på nitton artiklar och sju recensioner, som räknas upp här.
• Teologen Lisa Coutras läser i Tolkien’s Theology of Beauty: Majesty, Splendor, and Transcendence in Middle-earth (2016) Tolkien i konjunktion med den teologi om det sköna som Hans Urs von Balthasar (och senare David Bentley Hart) utvecklat. Det är en mycket lovande ansats, och från den kommer Coutras såväl till Tolkiens språktema som till feministkritikers frågor. Presentation med innehållsförteckning finns här. (Man noterar upprört fantasipriserna förlaget satt på denna och följande bok. Det brukar gå att hitta rabatterade exemplar, men det är ingen ursäkt. En bråkdel av priset skulle räcka till produktion och avans.)
• I sin nya bok Tolkien, Self and Other: ”This Queer Creature” (2016) skriver Jane Chance om hur Tolkiens verk bär spår av hans liv, forskning och självbild. Dess innehållsförteckning finns här.

Minnen av Tolkien

• Louis Bouyer kan väl sägas höra till samma grupp av viktiga romerskkatolska nittonhundratalsteologer som ovannämnde von Balthasar. Hans vänskap med Tolkien beskrevs av Michaël Devaux i en artikel i La Feuille de la Compagnie nr 2  som bland mycket annat citerade Bouyers då outgivna memoarer. 2014 publicerades till sist  Bouyers Mémoires, med förord och notapparat av Jean Duchesne. Det lilla som sägs om Tolkien fanns redan hos Devaux. Intressant är att Bouyer minns ett besök hos Tolkien i Headington en höst, alltså senast 1967, då de tillsammans hade roligt åt en amerikansk samling med akademiska Tolkien-studier. Detta måste väl då ha varit The Tolkien Papers från Mankato State College?
• Fotografen John Loengard träffade Tolkien och hans hustru på ett ”seaside hotel” 1968 (gissningvis Miramar) och tog en bild av honom. Fotot och en skildring av mötet, då paret Tolkien irriterades av ett högljutt barn i hotellrestaurangen, finns i Loengards bok Pictures Under Discussion (1987).

Italienska böcker

• Tolkien gjorde ju 1955 en resa till Italien tillsammans med sin dotter Priscilla, och var då en vecka i Venedig och en vecka i Assisi. Till femtioårsminnet 2005 gav Società Tolkieniana Italiana i ett par småskrifter ut uppsatserna Il viaggio di Tolkien ad Assisi: Luoghi e significati (1955) av franciskanpatern Guglielmo Spirito och Le gondole di Gondor: il viaggio di Tolkien a Venezia (1955) av Michaël Devaux (översatt till italienska av Massimiliano Savini). (De utgjorde nr 1 och 3 av en skriftserie ”I quaderni della Contea”; nr 2 i serien var Il viaggio e il retorno ne Il Signore degli Anelli av Andrea Monda som är tryckt tête-bêche i samma häfte som nr 3.) Fader Guglielmo publicerar i en not samma brev från Priscilla som sedan återkom i Il specchio di Galadriel 2006.
• Till skillnad från de häftena är Tolkien e l’Italia av Oronzo Cilli (2016) en tjock bok. Den behandlar alla tänkbara relationer mellan Tolkien och Italien, inte minst översättningarnas utgivningshistoria. En viktig avdelning är Tolkiens egen resedagbok — så viktig att ”Il mio viaggio in Italia: Diario inedito dell’agosto 1955” står med på omslaget och titelbladet. Nu finns det vid närmare genomgång inget ”inedito” i själva texten, utan den är översatt från kronologin hos Scull & Hammond, med dess rikliga utdrag ur dagboken. Men Cilli kompletterar med upplysande noter — han har till exempel identifierat den signore Gardin som Tolkien kom i sampråk med i Venedig — och ett antal foton, några av dem tagna av Tolkien, som Priscilla skänkt till Guglielmo Spirito (ett av dem har tidigare publicerats i Il specchio di Galadriel).
• Samme Oronzo Cilli ligger bakom boken J.R.R. Tolkien l’esperantista: Prima dell’arrivo di Bilbo Baggins (2015). Efter två kortare artiklar om esperantorörelsen i Storbritannien och i Italien på Tolkiens tid (av Tim Owen respektive Renato Corsetti) följer en italiensk översättning av ”Tolkien and Esperanto” av Arden Smith och Patrick Wynne från VII nr 17 (2000), och sist ”Tolkien e il movimento esperantista inglese” av Cilli, som utgör halva boken. Som bihang återger Cilli i faksimil bland annat det brev från Tolkien i The British Esperantist som citeras av Smith och Wynne. (Denna bok finns också i en engelsk version.)
• Edoardo Rialti presenterar mannen och verket i La lunga sconfitta, la grande vittoria: La vita e le opere di J.R.R. Tolkien (2014).
• Claudio A. Testi besvarar i Santi pagani nella Terra di Mezzo di Tolkien (2014) frågan ifall Tolkiens verk är hedniskt eller kristet med ’både och, en syntes’. Ett föredrag av Testi med samma tes finns för övrigt i första bandet av Return of the Ring.
• Florio Scifo studerar i sin Scettro d’oro o dominio di ferro? Le armate della fantasia: Una rilettura di J.R.R. Tolkien (2014) Tolkiens texter och tankar (och hänvisar gillande till Testi).
• Ytterligare en bok från 2014 är Il verdecammino: Studio sulle figure di Tom Bombadil e Al-Khidr av Fabio Todeschini. Al-Khidr är en islamsk legendgestalt, även nämnd i Koranen; han är vis och odödlig.
• Tolkien rocks: Viaggio musicale nella Terra di Mezzo av Fabrizio Giosuè (2015) handlar främst om rockmusik (ett bihang redovisar ett sextiotal heavy-metal-band med Tolkien-namn), men har också ett kapitel om Tolkien-inspirerad musik i folkton, där ett brev från Priscilla Tolkien till musikern Giuseppe Festa återges i faksimil.
• Stefano Giorgianni fyller i sin grundliga J.R.R. Tolkien il signore del metallo: L’immaginario tolkeniano nel panorama heavy metal dal black al power (2016) fler sidor än Giosuè med det litet snävare ämne som titeln anger.
• Giorgianni har även redigerat akterna från en konferens i Trento 2015, elva bidrag som samlats i en bok med samma namn som konferensen: All’ombra del Signore degli Anelli: Le opere minori di J.R.R. Tolkien (2016), se innehållsförteckning här.
• Den lilla boken Secondary world: Tolkien nella narrativa fantastica av Giovanni Iozzia (2016) placerar in Tolkien i fantastikens historia.
• I Hobbitologia (2016), redigerad av Maria Lenti och Paolo Giulisano, finner man tio artiklar om The Hobbit, både Tolkiens bok och Jacksons filmer. Innehållet presenteras här.
• Le lingue degli elfi delle Terre di Mezzo: Storia e sviluppo delle lingue elfiche av Gianluca Comastri (2016), som lovande betecknas Volume 1, innehåller en introduktion till ämnet, en översikt över de olika alviska språken, och en korpus med kanoniska alviska texter.

Om alvisk skrift

• En bastant grundbok i alvisk skrivkonst ger oss Matthew D. Coombes med sin The Elvish Writing Systems of J.R.R. Tolkien (2016). Innehållet förefaller i huvudsak tillförlitligt. När Coombes redogör för den opublicerade tengwatabellen över ”Numenian, or Westron, Mode” (DTS 52) ger han inte bara ljudvärdena (liksom Kloczko i Dictionnaire des langues des Hobbits, des Nains, des Orques) utan även bokstavsnamnen; men han har helt bisarrt fått för sig att dessa namn måste betyda detsamma som quenyanamnen för samma tecken, och översätter tó som ’metall’, pí som ’bok’, och så vidare; och av oklar anledning kallar han systemet ”Numenion” istället för ”Numenian”.
• Mellonath Daeron har givit ut häftet Att skriva med tengwar: En praktisk guide för Tolkiens alviska skrift av Per Lindberg (2017). Det ger skrivregler för quenya, sindarin och svenska.

Övrigt

• Det utkom 2016 två band med texter av Clyde S. Kilby, samlade av Loren Wilkinson och Keith Call. Intressant för oss är det första bandet, som konstitueras av de Inklings-anknutna texterna och heter A Well of Wonder: C. S. Lewis, J.R.R. Tolkien, and The Inklings. Hela Kilbys Tolkien & The Silmarillion finns med, uppdelad i några olika bitar, men det bjuds även några artiklar om Tolkien från andra publikationer. I ett förut opublicerat föredrag som tycks vara från våren 1972, om de sju författarna som Wade Collection sysslar med, är Kilby säker på att Silmarillion aldrig kommer att publiceras.
• John Carswell ger i sin lilla skrift Tolkien’s Requiem: Concerning Beren and Lúthien (2016) en läsarvägledning till en av Tolkiens centralaste berättelser. (Carswell håller också till på TrueMyths.org.)
• Peri Sipahi fördjupar sig i ’A Mighty Matter of Legend’: Tolkien’s Rohirrim. A Source Study (2016) i likheterna mellan rohirrim och fornengelsmän. Verket är en ”Bachelor thesis”.
• David Rowe skriver vackert och entusiastiskt om The Proverbs of Middle-earth (2016). Han låter termen proverbs täcka även vad han klassificerar som aforismer, epigram (”Those who have not swords can still die upon them”) och idiom (”Proper fourteen-twenty!”).
• Den flitige Mark T. Hooker åstadkom 2016 två böcker, som bägge skulle ha vunnit på en hårdare sållning av innehållet:
  • Iter Tolkienensis: A Tolkiennymical Road Trip from Buckland (Worcestershire) to The Ivy Bush (Carmarthen, Wales)
  • Tolkien and Sanskrit: The Silmarillion in the Cradle of Proto-Indo-European; exemplaret på seminariets bord tillhörde andra, utvidgade upplagan.
• Louis Markos behandlar i From A to Z to Middle-Earth with J. R. R. Tolkien (2016) ett Tolkien-anknutet ämne per bokstav i det engelska alfabetet.
• Fan Phenomena: The Lord of the Rings (2015), redigerad av Lorna Piatti-Farnell, innehåller tio uppsatser om fandomfenomen, inte minst kring Jacksons filmer. Innehållsförteckning finns här.
• The Dark Man: The Journal of Robert E. Howard Studies innehöll i volym 4 nr 1 (#12, february 2009) artikeln ”A Comparison of the Ideology of Robert E. Howard’s Conan Tales and J.R.R. Tolkien’s The Lord of the Rings” av Ian Nichols. Han finner flera skillnader.
• Le Seigneur des anneaux: La trilogie — J.R.R. Tolkien av Jade Gathoye (2016) ingår i samma skolmaterialserie ”Fiche de lecture” som Serets häfte om Bilbo le Hobbit som besågs vid mötet 7 maj 2015.
• On the Perilous Road: An Unauthorised Biography of J.R.R.Tolkien av Elizabeth Currie och Alex Lewis (2016) är ett komplement till deras J.R.R. Tolkien: Codemaker, Spy-master, Hero och bygger vidare på samma tes.
• Med årgång 32 (för 2015, utgiven 2016) har VII bytt undertitel från An Anglo-American Literary Review till Journal of the Marion E. Wade Center. Just denna årgång innehöll ingen artikel om Tolkien, men en samlingsrecension av några böcker om Tolkien och om Inklingarna.