17 november 2016

Återigen samlades fyra seminarister för samtal om Tolkien. Vi hade denna gång nästan inga publikationer att bekanta oss med, bara två halvårsböcker: Journal of Inklings Studies 6:2 innehöll (liksom numret före) ingen artikel om Tolkien, men recensioner av ett par böcker som seminariet haft uppe, och Mythlore 129 (höst/vinter 2016) gav inte heller så rik avkastning — en artikel sysselsatte sig med den materialistiska magikern hos Lewis och Tolkien, och en med Jacksons första tolkienfilmsvit.

Beregond hade lämnat in sin brevöversättning till förlaget Ersatz som ska ge ut den. För seminariet presenterade han nu en studie han gjort i samband med översättningen. På ett par ställen citeras nämligen i utgivarnoterna rader ur Bombadil-dikter, och för att översätta dem behövde han få en klarare uppfattning av Tom Bombadils karakteristiska versmått, som han funderat över förr utan att komma till botten med det. Nu hade han gått igenom de två Bombadil-dikterna i The Adventures of Tom Bombadil, gjort en skandering av varje rad och sorterat upp dem efter metrisk typ. Han bad nu övriga att skriva ner sina skanderingar av en Bombadil-dikt ur The Lord of the Rings, för att se om analyserna skulle sammanfalla. Det gjorde de inte. En intensiv diskussion utspann sig mellan Beregond och Nils-Lennart Johannesson: ska versmåttet ses som i grunden fyrfotat men dock med halv betoning på några av de svaga stavelserna, eller som i grunden sexfotat men med bara halv betoning på några av de starka stavelserna? De enades i vart fall om att beskrivningen behöver åtskilja två grader av betoning.

Till sist avslöjade Beregond hur han faktiskt översatt de i Letters förekommande Bombadil-raderna för att i rim och meter vara originalet trogen.

Annonser

26 oktober 2016

Denna kväll fick se fyra samlas till seminarium.

Före sommaren hade Unquendors sjunde lustrum firats i Haag och Leiden. Beregond berättade om detta, och visade några ackvisitationer han gjort där.

Nederländska publikationer

  • 2015 års Lembas Extra har temat ”Unexplored aspects of Tolkien and Arda”. Den första och längsta av de nio artiklarna är av Franco Manni och Simone Bonechi och heter ”The Complexity of Tolkien’s Attitude Towards the Second World War”. En huvudtes i den är att medan skildringen av krig i The Silmarillion betingas av första världskriget betingas den i The Lord of the Rings av andra världskriget. En annan artikel, om ’black metal’ och Tolkien, är skriven av Tommy Kuusela, stundom seminariedeltagare här.
  • Häftet Tolkien and the Netherlands (2016) innehåller två texter. Först och längst är ”Tolkien and (the) Dutch” av Renée Vink, om Tolkiens nederländska kontakter och nederländsk Tolkien-reception; den följs av ”Tolkien’s Exceptional Visit to Holland” av René van Rossenberg, tidigare publicerad i akterna från centennialkonferensen i Oxford 1992.
  • Midden-aarde in vogelvlucht: alles over J.R.R. Tolkien (2012; förbättrat omtryck 2013) är också ett häfte, redigerat av Frank Wasmus och utgivet av Unquendor. Det ger vyer över Tolkiens verk, inspirationskällor och levnadslopp, hans skapade språk och historia; därtill en lista med hans böcker, en genomgång av filmer, spel och musik som grundas på hans verk, en presentation av Unquendor, samt hänvisningar för vidare studier. Ett duktigt försök att få in allt om Tolkien på fyrtio sidor!
  • Tolkien als reisgenoot (2016) av Gerrit Jan Zwier är en samling noveller och andra texter av en författare som ofta har Tolkiens verk i tankarna.
  • Deltog man i lustrumets sindarinworkshop fick man ett häfte med uttalsanvisningar och några ord- och fraslistor, Sindarin for the Middle-earth Traveller (2016). Det är en av Elaran, Ekin Gören, gjord revision av ett motsvarande häfte från konferensen ”The Return of the Ring” 2012.

Andra böcker

  • J.R.R. Tolkien: Romantiker und Lyriker (2016) av Julian Eilmann bygger på hans doktorsavhandling och är en veritabel tegelsten på 528 sidor.
  • Förlaget Oloris ger ut en del tolkieniana, nu senast High Towers and Strong Places: A Political History of Middle-earth (2016) av historikern Timothy R. Furnish (rikt illustrerad av Anke Eißmann). Enligt plan ska denna bok följas av en om midgårda militärhistoria.
  • Någonting helt annat är An Elven Reckoning: A Year of Knits from the Last Homely House (2015): tolv stickmönster av Sarah Alderson, två för var och en av de alviska årstiderna, med vackra foton av de färdiga plaggen.

Efter sommaren hade Beregond varit på årets Oxonmoot, och i samband därmed även studerat Tolkien-manuskript på Bodleian Library ett par dagar, och rapporterade nu till seminariet utifrån sina anteckningar.

Sedan grubblade seminariet tillsammans med Beregond över knutar i översättningen av Tolkiens brev, inte minst frågan om du eller ni för you.

19 maj 2016

Tre seminarister mötte upp denna kväll.

Det har kommit en ny utgåva av Tolkiens föredrag om språkskapande, denna gång som egen bok, A Secret Vice: Tolkien on Invented Languages (2016), redigerad av Dimitra Fimi och Andrew Higgins. Efter en omfattande introduktion återger den sorgfälligt manuskripttexten i Bodleian Librarys arkivlåda MS Tolkien 24, vilket också innebär att föredraget inte får boken som helt sin egen: efter det presenteras folio 3–7 och 9 som en separat ”Essay on Phonetic Symbolism”, och därpå följer övriga sidor, däribland baksidorna av folio 44 och 45, som har tabeller med vad som ser ut att vara alvisk fonologi, och folio 46 med en version av dikten ”Narqelion”.

En vacker fjäder i hatten har redaktörsparet skaffat sig med upptäckten av när och var föredraget hölls (första och kanske enda gången): 29 november 1931 på Pembroke College, vid ett möte med Johnson Society. Sällskapets protokollsbok innehåller ett referat av vad Tolkien sade och den efterföljande diskussionen. Där framgår att materialet om språket ”Fonwegian”, som Christopher Tolkien utelämnade när föredraget gavs ut i The Monsters and the Critics and Other Essays, verkligen ingick i föredraget sådant det framfördes.

Utöver introduktionen och textmaterialet rymmer boken en ”Coda: The Reception and Legacy of Tolkien’s Invented Languages”.

Beregond hade sent omsider införskaffat de två föregående årens Tolkien Studies. Den från 2014, som är volym XI, lever till omfång (närmare 350 sidor) och inbindning upp till sina föregångare. Med den något slankare (275 sidor) volym XII bytte serien form från inbunden till pocket, men den betingar samma höga pris som de tidigare. Vardera volymen innehåller artiklar, åtta respektive sex stycken, följda av recensioner och årsöversikter. I den första recenserar Verlyn Flieger The Fall of Arthur, och bland mycket annat recenseras även Arda Philology 3 av John Garth.  I den andra recenserar Michael Drout Beowulf: A Translation and Commentary together with Sellic Spell, och bjuder då även på en katalog över Beowulf-materialet i Bodleian Library.

Tolkien: Redescubriendo el lenguaje del mito y la aventura (2014) inleder Pensamientos & Perspectivas, en serie temavolymer som fortsätter med Orwell, utopism, Mishima och Jünger. På drygt 275 sidor samlar redaktören Manuel Quesada inte mindre än tjugufyra texter om mannen och verket, bland annat i relation till traditionalism, distributism och ekologi.

En annan spansk samling som vi tittade på var J.R.R. Tolkien: El árbol de las historias (2015), redigerad av Pablo Gutiérrez Carreras, María Isabel Abradelo de Usera och Ignacio Armada Manrique: 230 sidor med sjutton artiklar om högst olika aspekter på ämnet. I en av dem dyker även här det ekologiska upp.

Och det ekologiska är också vad Susan Jeffers behandlar i den sista av böckerna på bordet, Arda Inhabited: Environmental Relationships  in The Lord of the Rings (2014). En beskrivning finns här.

14 april 2016

I skrivande stund finns uppgiften om deltagarantalet vid detta möte inte till hands. Men ett icke föraktligt antal publikationer att bese var i alla fall på plats.

Tolkiens bilder och kartor

The Art of The Lord of the Rings av Wayne G. Hammond och Christina Scull som vi talat om vid föregående seminarium låg nu på bordet. Att fördjupa sig i dess rika innehåll, inte minst vad gäller Midgårds geografi, skulle kunna fylla flera seminarier!

Ett foto av Tolkiens Beleriand-karta hade vi också framför oss; det fanns i weekendbilagan till Le Monde lördagen 7 juli 2012, där kulturdelen innehöll tre sidor om Christopher Tolkien och hans fars verk.

Böcker om Tolkien

  • J.R.R. Tolkien: Codemaker, Spy-master, Hero: an unauthorised biography (2015) bär författarnamnet Elansea, vilket även förlaget heter, och det syftar egentligen vidare på de två namn som anges som ”consultants”, Alex Lewis och Elizabeth Currie (varav ”L ’n C”). Denna bastanta bok (630 sidor inklusive register) ägnas åt den tes som framgår av första undertiteln: att Tolkien i ett okänt dubbelliv tjänstgjorde som brittisk hemlig agent. Eftersom det då ligger i sakens natur att alla spår sopats igen underbyggs tesen endast negativt, enligt modellen ’vad Tolkien gjorde de och de dagarna är okänt, så det var säkert något hemligt’ eller ’vad kan Tolkien annars haft för sig som gjorde att han inte blev fortare klar med The Lord of the Rings’? Resonemanget blir därmed svagt, men är klart och tydligt, och letar energiskt igenom Tolkiens tid och omvärld för att hitta indicier.
  • Ungefär lika spekulativ är Steve Ponty i Middle-earth in Magic Mirror Maps: . . . of the Wilderland in Wales . . . : . . . of the Shire in England . . . (2014; originalets ellipser). Om man alltså spegelvänder Tolkiens kartor så att öst blir väst och tvärtom, och helt bortser från skalan, ska man kunna finna att Tolkien hämtat sin geografi från England och Wales. Eller något i den stilen — Pontys framställning är inte alls klar.
  • För att växla till det mer gedigna så innehåller The Hobbit and History (2014), en antologi redigerad av Janice Liedl och Nancy B. Regin, tolv bidrag om olika element i The Hobbit och paralleller till dem i både historia och legender. Naturligtvis rör det sig mycket om medeltiden, men ”Dreaming of Eggs and Bacon, Seedcakes and Scones” av Kristen M. Burkholder citerar recept från senare århundraden (däribland ett på just seedcakes från 1747, som i kraft av sin ålder kanske ger ett auktoritativt svar på hur den termen bäst ska tydas?). ”Berserkers, Were-Bears and Ursine Parents: Beorn the Skin-Changer and His Ancestors” av Stefan Donecker ger referenser till artikeln om Beorn i Arda 1987.
  • Den 34e volymen i Cormare-serien från Walking Tree är en antologi redigerad av Martin Simonson, Representations of Nature in Middle-earth (2015). Sammanfattning av innehållet finns här.
  • Hither Shore 11 ([2015] för 2014) hade ett liknande tema, ”Nature and Landscape in Tolkien”. Sammanfattning av dess innehåll finns här.
  • Ett metaforiskt steg därifrån står E.L. Risden med sin monografi Tolkien’s Intellectual Landscape (2015). Det landskap han målar upp består både av texterna Tolkien forskade i och hans samtida litteratur — som Heart of Darkness och The Waste Land — men också de omgivningar han kan hamna i hos en nutida läsare, som filmen Excalibur och Edward Saids Orientalism.
  • I antologin Tolkien among the Moderns (2015), redigerad av Ralph C. Wood, är det litet oväntat Platon som är först ut att jämföras med Tolkien, och längre fram är det Cervantes tur. Mer modernt blir det dock med Nietzsche, James Joyce, Iris Murdoch och Emmanuel Levinas. Innehållsförteckning här.
  • Maria do Rosário Monteiro kom 1992 ut med J. R. R. Tolkien The Lord of the Rings: A Viagem e a Transformação. Nu förelades hennes nyare bok A Simbólica do Espaço em O Senhor dos Anéis de J. R. R. Tolkien (2010). (Elektroniskt kan man hämta bägge verken på Academia.edu.)
  • J.R.R. Tolkien: A Life Inspired (2014) är en mycket kondenserad biografi av Wyatt North, som driver ett eget katolskt förlag, men inte betraktar Tolkien genom några konstlat fromma glasögon.
  • The Hobbit Novel Literature Unit Study and Lapbook (2009) av Teresa Lilly innehåller övningar och aktiviteter utifrån The Hobbit för elever i årskurs 2 till 6.

Böcker delvis om Tolkien

  • Den kunnige Colin Duriez har skrivit boken Bedeviled: Lewis, Tolkien and the Shadow of Evil (2015). Det är stor övervikt för Lewis i innehållet, men ett av de tolv kapitlen handlar om The Lord of the Rings och det sista utforskar salighets- och paradisteman i Lewis böcker om Narnia och Tolkiens om Midgård.
  • Bidragen i antologin Baptism of Fire: The Birth of the Modern British Fantastic in World War I (2015), redigerad av Janet Brennan Croft, delas upp i två avdelningar, en om Inklingarna och en om övriga. Sex av de tio bidragen i Inklings-avdelningen ägnas åt Tolkien, och ett åt Lewis och Tolkien.
  • Lykke Guanio-Uluru (professor i Bergen) har skrivit Ethics and Form in Fantasy Literature: Tolkien, Rowling and Meyer. Det hon vill studera är etik i bästsäljande litteratur, men hon kastar också ett öga på struktur och stil.
  • Studies in Arthurian Literature from its Origins to the Present är en antologi helt på japanska och har egentligen ett japanskt namn, men titeln citeras här från en sida med en översatt innehållsförteckning. Det för oss relevanta bidraget, skrivet av Yoko Hemmi, heter där ”Arthurian Romances and J.R.R. Tolkien: Aval(l)on and Eressëa”.

19 november 2015

Åter ett möte med tre deltagare. Denna gång hade vi nästan inga böcker att titta på. En av oss hade fått sitt exemplar av den nyutkomna The Art of The Lord of the Rings av Hammond & Scull levererat, men hade inte fått med sig det till seminariet. Han rapporterade dock att volymen bland mycket annat innehöll ett flertal kartor.

Ett exemplar av den tryckta midgårdskartan ur The Lord of the Rings som annoterats av Tolkien själv och av Pauline Baynes när hon skulle göra den illuminerade kartaffischen som kom ut 1969 fanns till salu från Blackwell’s Rare Books i Oxford, som visat den för allmänheten och även tillhandahållit en transkription av annoteringarna. På det franska vävnästet Tolkiendil finns också en utförlig analys. Sedermera förvärvades kartan av Bodleian Library.

I nr 126 av Mythlore, som kom tidigare under året, fanns det fyra artiklar om Tolkien, och i nr 127 hela sex stycken (av sju). I Journal of Inklings Studies 5:2 fanns det två stycken.

En ny bok hade dock Beregond med sig, med den långa titeln A Hobbit, a Wardrobe, and a Great War: How J.R.R. Tolkien and C.S. Lewis Rediscovered Faith, Friendship and Heroism in the Cataclysm of 1914–1918. Författaren heter Joseph Loconte; titeln verkar täcka innehållet väl.

Resten av seminariet ägnades åt kvistigheter Beregond stött på i översättandet av Tolkiens brev, inte minst vad som mer exakt menas med frasen ”the older art of the reading ’mime’” i brev 194. Seminariet letade ledtrådar med Google, och gjorde den märkliga upptäckten att detta locus tycktes ha varit excerperat under mimeOxford English Dictionary, men försvunnit därifrån. Någon säker uttydning uppnåddes inte.