15 maj 2014

Denna gång samlade seminariet fyra deltagare.

Tommy Kuusela hade tittat litet på Åke Ohlmarks liv och verk, utöver Tolkien-översättandet. Ohlmarks var synnerligen produktiv, det finns över 200 böcker som han författat eller översatt. Han har också berättat om sitt liv i flera memoarböcker (I paradisetDrömfabrikenDoktor i LundEfter mej syndafloden). Hans doktorsavhandling var Heimdalls Horn und Odins Auge, eller rättare sagt detta arbetes första bok, Heimdallr und das Horn (1937), med många hänvisningar till bok två, som dock aldrig såg dagens ljus. Avhandlingsopponent var Dag Strömbäck. Kuusela tror att Ohlmarks Studien zum Problem des Schamanismus (1939) eventuellt var tänkt att underminera resonemang som Strömbäck fört. Avhandlingen recenserades kritiskt av Birger Pering i Arkiv för nordisk filologi 54 (1939), med genmäle från Ohlmarks i samma nummer. Det mesta Ohlmarks skrivit är populärvetenskap i skilda fack, till exempel Gravskeppet som Kuusela tycker är rätt bra. Vad han kunde bäst var fornisländska.

En annan deltagare hade upptäckt att Christoffer Gehrmanns magisteruppsats Translation Quality Assessment från 2011 (text här) ägnas åt just Ohlmarks översättning av The Lord of the Rings.

För egen del hade Kuusela publicerat en ny artikel, ”In Search of a National Epic: The use of Old Norse myths in Tolkien’s vision of Middle-earth” i den elektroniska tidskriften Approaching Religion. Texten finns här.

Som vanligt tittade vi också på ett antal papperspublikationer (utkomna 2014, om inte annat anges).

  • En hel del av innehållet från vävnästet Middle-earth Science Pages, där publicerat under namnet Lalaith, har nu gjorts om till bokform och givits ut under pseudonymen och förlagsnamnet Codex Regius, som uppges tillhöra ett par äkta makar (från respektive Tyskland och Slovenien). Hittills var det fyra volymer:
    • Middle-earth Seen by the Barbarians är ett verk i två volymer, The Indigenous Peoples of Eriador and Gondor och The Lost History of the Men of Darkness. Trots titeln är perspektivet snarare läsarens/historikerns. Här samlas och systematiseras relevanta upplysningar ur Tolkiens texter.
    • I Words of Westernesse: Tolkien’s Languages of Men of Hobbits tar förstås adûnaiskan upp det mesta utrymmet, men här samlas och systematiseras också vad Tolkien sagt om väströnan och de besläktade språken.
    • The Moon in ‘The Hobbit’: Phases and Seasons in J.R.R. Tolkien’s ‘The Hobbit’ reder noggrant ut sitt komplicerade ämne. En bok man vill ha papper och penna till hands när man läser, för att kunna ställa upp kalkylerna själv och kontrollera.
  • En ny seriös biografi, Tolkien av Raymond Edwards, försöker integrera allt vi efter Carpenters biografi fått veta om Tolkiens skrivande, och många andra data som framkommit.
  • Nu hade också andra volymen av Tolkien, le façonnement d’un monde, med titeln Astronomie & Géographie, kommit ut, liksom den förra redigerad av Didier Willis, och även denna med mycket gediget innehåll. Den innehåller tre artiklar om astronomi och tolv om geografi, de flesta nyskrivna, men någon tryckt tidigare, några översatta från engelska och någon först framlagd som akademisk uppsats. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
  • Patrick Curry har genom åren skrivit många förträffliga texter om Tolkiens verk, och förträffligt nog har nu förlaget Walking Tree samlat fjorton av dem i volymen Deep Roots in a Time of Frost: Essays on Tolkien. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
  • Hela tjugoen essäer av J.S. Ryan, plus ett appendix, hade Walking Tree redan 2013 samlat i volymen In the Nameless Wood: Explorations in the Philological Hinterland of Tolkien’s Literary Creation. (Beskrivning och innehållsförteckning här.)
  • Sin engelska titel till trots är The Lord of Tolkien (2013) av Bart Willemen en bok på nederländska. Den har undertiteln Het innerlijke vuur van de schrijvers van The Hobbit en The Lord of the Rings, och handlar om Tolkiens katolskt kristna åskådning, som Willemen sätter i ett historiskt och biografiskt sammanhang.
  • Le preghiere della Terra di Mezzo (2012) återger och analyserar Roberto Fontana de översättningar till quenya Tolkien gjorde av flera traditionella böner, men jämte dessa också (”forse un po’ presuntuosamente, ma sempre nell’ottica di grande rispetto e di ammirazione per la molteplice creativitá di J.R.R. Tolkien”, enligt förordet) några egna översättningar av samma slag. Han har då också kompletterat Tolkiens ofullbordade quenyaversion av lauretanska litanian.
  • In te c’è piú di quanto tu creda: L’avventura umana secondo Tolkien ne Lo Hobbit (2013) är en tunn bok bestående av korta texter (en sida eller två) av olika skribenter om ämnen ur The Hobbit, interfolierade med illustrationer. Redaktör är Roberta Tosi.
  • Betydligt tjockare är Difendere la Terra di Mezzo (2013) av Wu Ming 4, och innehållet sveper över verk av Tolkien både inom och utom legendariet, såväl som över hans avtryck i samtidskulturen. Som bihang omtrycks en av Tom Shippeys essäer.
  • 2013 kom också J.R.R. Tolkien: Tradizione e modernitá nel Signore degli Anelli av Stefano Giuliano, en omarbetad version av hans Le radici non gelano från 2001.
  • Ovannämnda Wu Ming 4 har även översatt ”The Homecoming of Beorhtnoth”; det får man veta i J.R.R. Tolkien: La bibliografia italiana dal 1967 ad oggi (2013) av Oronzo Cilli, som alltså förtecknar utgåvor av Tolkiens verk i italienska översättningar 1967–2013.
  • En några år gammal publikation avslutade den italienska sviten: nummer 16 av tidskriften Nugae från 2008, som var ett temanummer om Tolkien och fantasy.
  • Sindarin-English & English-Sindarin Dictionary (2013), utgiven på eget förlag av J-M Carpenter, bygger främst på Hiswelókes sindarinlexikon, med tillägg av ord ur Words, Phrases and Passages (i Parma Eldalamberon 17).
  • Inför Tolkien in 60 Minuten (2013) av Michael Fuchs-Gamböck och Thorsten Schatz kan man undra hur man ska hinna ta in 110 sidor på 60 minuter, även om boken visserligen är i litet format. Lyckligtvis klaras det mesta av på de 50 första sidorna, resten ägnas åt filmatiseringarna.
  • The Fairy Way of Writing: Shakespeare to Tolkien (2013) är en intressant bok av Kevin Pask, där sista kapitlet handlar om Tolkien.
  • Årsskriften VII innehöll dock i sitt senaste nummer (volym 30, märkt 2013, men nog tryckt 2014?) ingen artikel om Tolkien.

Beregond hade också kommit över några rara småskrifter av äldre datum. Michael Moorcocks kända anti-Tolkien-utgjutelse Epic Pooh trycktes första gången som en British Fantasy Society Booklet 1978. I samband med publiceringen av The Silmarillion 1977 utgav Houghton Mifflin också The Silmarillion by J.R.R. Tolkien: A Brief Account of the Book and Its Making av Christopher Tolkien. Redan 1973 gav Pendragon Press i Portland ut Ursula LeGuins From Elfland to Poughkeepsie, där hon citerar Tolkien som föredömlig stilist. Dessa tre häften kunde vi nu studera.

(Första volymen av Arda innehöll en svensk översättning (av Hanna Bergstrand) av Christopher Tolkiens redogörelse. Den gjordes från ett original i enklare form som Gebers förlag fick från Allen & Unwin som pr-material och lämnade vidare.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: