24 november 2011

Mötet skulle ha hållits en vecka tidigare, men blev uppskjutet därför att engelska instutionen då var tillfälligt stängd efter något som tolkades som ett hot (men visade sig inte vara det).

Den hastigt påkomna datumändringen ledde till att endast Nils-Lennart Johannesson och Beregond bevistade mötet. Innehållet var dock gediget, till att börja med ännu en skörd av böcker och tidskrifter. Största delen hade utkommit under 2011:

  • Först och främst, The Art of The Hobbit by J.R.R. Tolkien, presenterad av de oförtrutna Wayne G. Hammond och Christina Scull. Inom dess pärmar samlas allt känt auktorialt bildmaterial till The Hobbit, närmare hundra illustrationer, skisser, kartor, av vilka flera aldrig publicerats tidigare. En del illustrerande textmaterial inkluderas också: flera (alla?) versioner av månrunorna, men inte allt — den tengwaversion av brevet Bilbo fick från Thorin & Co. som tidigare publicerats som frontispièce i The History of the Hobbit: Return to Bag End finns med, men enligt kommentaren existerar det tre versioner.
  • Critical Companion to J.R.R. Tolkien: A Literary Reference to His Life and Work av Jay Ruud är ett referensverk i tegelstensklassen. Boken har fyra avdelningar, av vilka den långt största och bästa är en genomgång av alla Tolkiens publicerade verk i bokstavsordning, från Adventures of Tom Bombadil till ”Valedictory Address to the University of Oxford”, med synopser, kommentarer och presentationer av huvudpersonerna. The History of Middle-earth särbehandlas dock och redovisas högst summariskt i en separat underavdelning. Därutöver innehåller boken en biografi, en diverseavdelning med till exempel ”Dawkins, R.M.”, ”riddles” och ”Yavanna” (inte behandlad som huvudperson i artikeln om The Silmarillion) som uppslagsord, samt bihang med kronologi och förteckningar över olika källor.
  • En antologi som var uppe på aprilmötet, The Ring and the Cross, kompletteras av en med titeln Light Beyond of All Shadow: Religious Experience in Tolkien’s Work, redigerad av Paul E. Kerry och Sandra Miesel. Från början skulle alltsammans blivit en enda volym, men materialet svällde så att det krävde två. En ypperlig essä är ”Ymagynatyf and J.R.R. Tolkien’s Catholicism, Catholic Theology, and Religion in The Lord of the Rings” av Jared Lobdell. Sandra Miesel har skrivit en introduktion till boken; utöver dessa två texter innehåller den elva till.
  • Jason Fisher har redigerat Tolkien and the Study of His Sources: Critical Essays. I de tre första bidragen behandlas litterär källsökning som sådan och dess tillämpning på Tolkien mera allmänt, i de åtta återstående olika klassiska, medeltida och moderna (eventuella) källor.
  • Tolkien aujourd’hui, sammanställd av Michaël Devaux, Vincent Ferré och Charles Ridoux, innehåller akterna från ett kollokvium i Rembures 2008. Tjugutre uppsatser på franska och engelska, om alla slags Tolkien-ämnen: moral, källor, gestalter med mera. (Det fungerade illa att beställa boken via franska Amazon, man använder med fördel formuläret hos utgivaren, http://www.pu-valenciennes.fr/comm.htm — rulla ner till listan ”Hors collection”, där finns denna volym som nr 19. Man får dock vänta några dagar på orderbekräftelse.)
  • Tolkien and Wales: Language, Literature and Identity av Carl Phelpstead är ett notabelt tillskott till litteraturen. Phelpstead granskar på ett intelligent sätt alla aspekter av sitt ämne, och har letat material både i manuskript i Bodleian Library och i samlingen av böcker från Tolkiens bibliotek i English Faculty Library.
  • I Natur und Kultur in J.R.R. Tolkiens The Lord of the Rings undersöker Eike Kehr sitt ämne ur religiöst, politiskt, modernitetskritiskt, litterärt och receptionshistoriskt perspektiv.
  • Tolkien: Roncevaux, Ethandune, and Middle-earth av L. Douglas Rudder, Jr., är en tunn bok om förhållandet mellan å ena sidan The Lord of the Rings, å andra sidan Rolandssången och Chestertons ”The Ballad of the White Horse”.
  • Tretton arbeten av Friedhelm Schneidewind finner man i hans bok Mein Mittelerde: Artikel und Essays zu Tolkien und seinem Werk. Nästan allt är publicerat förut på olika håll.
  • Mark Horne har skrivit levnadsteckningen J.R.R. Tolkien i en serie av biografier över kända kristna personer från olika tider.
  • Ytterligare en biografi med föremålets namn som titel är J.R.R. Tolkien av Alexandra Wallner. Den här är en bilderbok för barn; John Wallner har gjort bilderna.
  • Tolkien Times: Zeitung aus Mittelerde är ett blad som sporadiskt ges ut av det tyska förlaget Clett-Kotta. En stor del av numret för 2011/2012 handlar om andra böcker i deras utgivning, men framsidan presenterar Das Silmarillion och på baksidan finns ett reportage från DTGs Tolkien Tag 2011.
  • Under året utkom de två första numren av tidskriften Journal of Inklings Studies. Det första av dem innehöll dock inget om Tolkien, det andra hade en recension av Hazells bok (2006) om midgårda botanik.

Utöver denna ansenliga hög ur årets utgivning förevisades även en del litet äldre material, strött över skalan från obskyrt till högst relevant:

  • 2010, samma år som Steimels och Schneidewinds antologi om Tolkien och musik, utkom även samlingen Middle-earth Minstrel: Essays on Music in Tolkien, redigerad av Bradford Lee Eden. Elva uppsatser, inte bara om ”Music in Tolkien”: i bidragen av Amy H. Sturgis och David Bratman ges panoraman över musik inspirerad av eller besläktad (Sibelius, låt oss säga) med Tolkien. En intressant, något meandrande, artikel av John R. Holmes, ”‘Inside a Song’: Tolkien’s Phonaesthetics” ger bland annat några citat, från papper i Bodleian Library, ur ett föredrag Tolkien höll för Lincoln Musical Society. Bokens sista inslag faller utanför ramen; Anthony S. Burdge skriver om en musikskapare som går under namnet Thoth, med vaga analogier till Tolkien.
  • DTG (Deutsche Tolkien Gesellschaft) ger ut årsboken Hither Shore, som för 2010 hade temat ”Tolkien und Romantik”, ett tema som varieras och problematiseras på flera intresssanta sätt i volymens artiklar.
  • Mittelerde und das 21. Jahrhundert: Zivilisationskritik und alternative Gesellschaftsentwürfe in J.R.R. Tolkiens The Lord of the Rings (2005) av Alexander van de Bergh täcker, som framgår av titeln, delvis samma fält som Kehrs ovannämnda arbete, och ingår också i samma serie, Studien zur anglistichen Literatur- und Sprachwissenschaft från Wissenschaftlicher Verlag Trier.
  • Den flotta soffbordsboken Le Monde magique de J.R.R. Tolkien (2010) med text av Edouard Kloczko och illustrationer av Krystal Camprubi är inte så allomfattande som det låter utan koncentrerar sig på personer och platser i The Hobbit. Dock finns det även uppslag om exempelvis de Två Träden. Läsaren bjuds flerstädes på ‘extraeffekter’, som olika flikar att vika ut och hitta ny text bakom, en inklistrad (”örn-”)fjäder, ett tygprov ur Gandalfs halsduk . . .
  • Sedan tidigare ägde Beregond A Working Concordance (1987) av Paul Nolan Hyde, ett index över namn samt element ur midgårda språk, som täcker de flesta av Tolkiens böcker fram till och med The Shaping of Middle-earth. Nu hade han kompletterat med systervolymen A Working English Lexicon (1988) av samme Hyde, som indexerar engelska ord använda i glossor till namnen och elementen i den första volymen.
  • Trots att Tolkien nämns i undertiteln på boken klarar Charles Delattre av honom på bara sju och en halv sidor i Le Cycle de l’anneau: De Minos à Tolkien (2009). Boken försöker ur allehanda mytologi, sagor och sedvänjor schematisera fram ett underliggande mönster som handlar om att kasta ringar i vattnet.
  • Decembernumret 2001 av den franska tidskriften Pavillon Rouge innehöll på sidorna 36 till och med 47 en ”Hommage au Seigneur des Anneaux”. Efter en inledning följer ett transkriberat samtal mellan sju författare om ”la trilogie de Tolkien” och dess inflytande på deras egna verk, och sist en avslutning. Ett antal bildkonstnärer har också bidragit till homagen.
  • En esoterisk upplysningslärare vid namn Ramtha har bland mycket annat skrivit boken The True Story of a Master: Gandalf’s Battle on the Bridge in the Mines of Moria (reviderad upplaga 2007). Boken är inte tjock och det mesta av innehållet är allmänt undervisande, men det lilla som faktiskt sägs om Tolkiens verk är mycket entusiastiskt.

Efter att vi tittat på allt detta fortsatte seminariet med att Beregond ventilerade ett par
projekt. Det ena var ett studium av Tolkiens midgårdskartor som först lagts fram vid Arda-symposiet i Oslo 1997 och som nu i somras varit en programpunkt på Eurocon och för det ändamålet gjorts om för att presenteras per dator. Det andra hade också med geografi att göra: vid den stora konferensen i Birmingham 2005 höll Beregond ett föredrag med rubriken ”River courses in Third Age Middle-earth”. Han hann aldrig ge det skriftlig fason i tid till att komma med i konferensens Proceedings, men nyligen hade Tolkien Society bett att få det till en ny volym som förbereds. Därför hade han letat fram de ursprungliga föredragsstolparna och presenterade nu innehållet för respons. Efter diskussionen kring detta — en fråga är om det bör begränsas för att bli mer sammanhållet, eller tvärtom utvidgas — avrundades kvällen.
Med tanke på vårt ringa antal beslutades att datum för nästa seminarium skulle fastställas med hjälp av vävtjänsten Doodle.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: