26 november 2009

Denna seminariekväll ägnades huvudsakligen åt att titta igenom en hel hög med böcker, mest relativt nya sådana, men också några äldre som Beregond inte inskaffat förrän nyligen.

Leo Carruthers (red.), Tolkien et le Moyen Âge (Paris: CNRS, 2007). Tretton artiklar, bland annat om midgårda vapen, musik, arkitektur, medicin och magi. Visade sig referera såväl till Beregonds artikel om Beorn som till Amanye Tenceli.

Isabelle Pantin, Tolkien et ses légendes: Une expérience en fiction (Paris: CNRS, 2009). Granskar mannen och verket på 300 sidor.

Édouard Kloczko, L’encyclopédie des Elfes d’après l’œuvre de J.R.R. Tolkien ([Paris]: Le Pré aux Clercs, 2008). Rikt illustrerad.

P. Baroni, C. Isoldi, P. Lodone, E. Rialti, M. Zupo (red.), Uno sguardo fino al mare: J.R.R. Tolkien: Le parole dell’epica contemporanea (Rimini: Il Cerchio, 2004). Efter en introduktion följer en avdelning med översättningar av Tolkien-texter (förorden till första och andra upplagan av The Lord of the Rings, sången om Beren och Lúthien, samt ”Imram”). Nästa avdelning innehåller översättningar av Tolkien-recensioner av Lewis och Auden, jämte en text av Asimov. Sista avdelningen innehåller åtta bidrag skrivna för volymen.

Guglielmi Spirito (red.), Lo Specchio di Galadriel (Rimini: Il Cerchio, 2006). Sex uppsatser från ett seminarium i Assisi 2005, till femtioårsminnet av Tolkiens besök där. Ett brev från Priscilla Tolkien med minnen från besöket, och kommentarer om eventuell franciskansk påverkan på Tolkien (hon tror inte den var stor eller tydlig) återges i sin helhet.

Vito Fascina, Alberi e Miti in ascolto di J.R.R. Tolkien (Bari: L’Arco e la Corte, 2007). Mannen och verket.

Gianfranco de Turris (red.), ”Albero” di Tolkien: Come Il Signore degli Anelli ha segnato la cultura del nostro tempo (Milano: Bompiani, 2007). Innehåller ett tjugotal artiklar.

Andrea Mondea, L’Anello e la Croce: Significato teologico de Il Signore degli Anelli (Soveria Manelli: Rubbettino, 2008). Mannen, verket, teologin och moralen.

Claudio Bonvecchio (red.), La filosofia del Signore degli Anelli (Milano – Udine: Mimesis, 2008). Fjorton artiklar. Ser ut att vara mer litterär än filosofisk analys.

Fabian Geier, J.R.R. Tolkien (Reinbek bei Hamburg: Rowohlt, 2009). Kort presentation (på tyska) av mannen och verket.

Nils Kulik, Das Gute und das Böse in der phantastischen Kinder- und Jugendliteratur (Frankfurt am Main: Peter Lang, 2005). Tolkien behandlas på 78 av de cirka 400 sidorna (på de övriga bland andra Astrid Lindgren, Michael Ende, J.K. Rowling).

Marie Rose Napierkowski, Deborah A. Stanley (red.), Novels for Students: Presenting Analysis, Context and Criticism on Commonly Studied Novels, Vol.8 (Detroit: Gale, 2000). Material om The Hobbit på sid. 94-113.

Robert Rorabeck, Tolkien’s Heroic Quest (Maidstone, Kent: Crescent Moon, 2008). Om hjälteskap i Tolkiens verk.

Harry Lee Poe (text), James Ray Veneman (foto), C.S. Lewis, J.R.R. Tolkien and Their Friends: The Inklings of Oxford (Grand Rapids, Michigan: Zondervan, 2009). Soffbordsbilderbok om inklingarnas Oxford. Även sådant man inte sett förut.

J.W. Braun, The Lord of the Films: The Unofficial Guide to Tolkien’s Middle-earth on the Big Screen (Toronto: ECW, 2009).

Andrew H. Morton, Tolkien’s Bag End (Studley, Warwickshire: Brewin, 2009). En bok om Tolkiens mosters gård Bag End. Morton tror inte att namnet egentligen syftar på änden av en återvändsväg.

J.S. Ryan, Tolkien’s View: Windows into his World (Zürich och Jena: Walking Tree, 2009). Walking Tree har samlat tjugo artiklar av den genom åren flitige Ryan.

Elizabeth Solopova, Languages, Myths and History: An Introduction to the Linguistic and Literary Background of J.R.R. Tolkien’s Fiction (?: North Landing Books, 2009). Fornnordiska, fornengelska, finska och gotiska behandlas i separata kapitel.

Från Amazon kan man köpa flera tusen olika böcker redigerade av Frederic P. Miller, Agnes F. Vendome och John McBrewster, och utgivna av förlaget Alphascript. En titel är J.R.R. Tolkien, och det finns några till med Tolkien-anknytning. Köp dem inte! Vad Alphascript gör är att utan någon som helst redigering samla ihop relaterade Wikipedia-artiklar och sälja dem som böcker till mycket höga priser. Det är lagligt, men fult. Totalt onödigt att betala för material som finns på väven, och dessutom ständigt förnyas där.

En liknande affärsidé, att få material utan ansträngning och sälja det dyrt som print-on-demand, tillämpas av de tyska förlagen GRIN och VDM, dit man kan skicka in sin skoluppsats eller sin doktorsavhandling och få den publicerad. VDM förefaller hålla sig till högre akademiska nivåer. Det kan alltså vara jättebra material, men det kan också vara helt ointressant, och i bägge fallen är det mycket dyrt. GRIN har mängder med Tolkien-titlar, VDM har några stycken.

Post scriptum:
LAP, Lambert Academic Publishing, är enligt uppgift en annan uppenbarelseform av VDM; i varje fall är verksamheten likadan. I rättvisans namn bör sägas att författaren tydligen får en royalty för sålda exemplar från både VDM och LAP.

Det riktigt skumma Alphascript har fått en klon som heter Betascript, med några andra namn på redaktörerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: